Stor bredd i bidrag till forskning inom naturvetenskap och teknik

2 november 2020

Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom Naturvetenskap och teknikvetenskap 2020. Uppsala universitet får 225 miljoner till 65 forskningsprojekt som spänner över ett brett fält av områden. Två exempel är ett projekt om jordens första komplexa liv och ett om virtuella patienter som kan minska vårdskador vid vård med respirator.

I årets utlysning inom naturvetenskap och teknik delar Vetenskapsrådet ut drygt 1,1 miljarder kronor till forskning inom svenska lärosäten för åren 2020-2024. Besluten omfattar projektbidrag och etableringsbidrag.

254 av 1 182 ansökningar till projektbidrag och 70 av 486 ansökningar till etableringsbidrag har beviljats. Av dessa får Uppsala universitet drygt 225 miljoner kronor till totalt 65 bidrag – 14 etableringsbidrag och 51 projektbidrag.

De 65 bidragen till Uppsala universitet spänner över ett brett fält av områden inom naturvetenskap och teknik vid universitetet.

Här är två exempel. Det första är ett etableringsbidrag och det andra ett projektbidrag:

Ben Slater
Ben Slater, forskare i paleobiologi

Jordens första komplexa liv
Ett exempel på etableringsbidrag till Uppsala universitet är bidraget till Ben Slater, forskare i paleobiologi vid Institutionen för geovetenskaper, som forskar om jordens första komplexa liv. Han studerar 580 miljoner år gamla livsformer– så kallade ediacarer. Fossiler från den här tiden har förbryllat paleontologer över hela världen men nu börjar man bli mer eniga om att ediacarafaunan bestod av de allra första djur som utvecklades på jorden. Ben Slater vill studera hur ediacarerna levde, vad de åt och hur de rörde sig och avslöja vad det var det som fick dem att utvecklas mot det som vi nu kallar liv.

Elisabeth Larsson, professor i beräkningsvetenskap
Foto: Marcus Holmqvist

Virtuell patient för bättre intensivvård
Ett exempel på projektbidrag till Uppsala universitet är bidraget till Elisabeth Larsson, professor i beräkningsvetenskap vid institutionen för informationsteknologi. Hon forskar om  det går att minska vårdskadorna för patienter som behandlas med respirator – ventilator – med en ny typ av simuleringsmodell. Av förståeliga skäl går det inte att göra kliniska tester på intensivvårdspatienter. I ett samarbete mellan en professor i beräkningsvetenskap, en läkare och en forskare inom bildanalys och datorgrafik, vill man istället få fram en virtuell patient som läkarna kan prova olika justeringar på innan man sätter in det på patienterna. Målet är att få fram en tillräckligt realistisk simuleringsmodell av diafragman för att kunna lägga den virtuella patienten i en ventilator och utvärdera hur patienten mår. På så sätt skulle tiden på intensivvårdsavdelningen kunna kortas ned och patienterna tillfriskna snabbare.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

Namn
E-postadress