Uppsala Health Summit: Antibiotikaresistens på agendan i Uppsala, Sverige och världen

26 maj 2015

Uppsala Health Summit 2015 tar upp en av vår tids största hälsoutmaningar – antibiotikaresistens.

Den 2 och 3 juni träffas experter, beslutsfattare och opinionsbildare från hela världen i Uppsala vid mötet ”Uppsala Health Summit” för att diskutera konkreta frågor kring en av vår tids största globala hälsoutmaningar – antibiotikaresistens. I samband med mötet ges också en öppen föreläsning kring ämnet av Manica Balasegaram från Läkare utan gränser.

Uppsala Health Summit är ett forum där experter tillsammans med beslutsfattare och opinionsbildare får möjlighet att mötas i en öppen dialog om hur innovationer och forskningsresultat kan användas för att förbättra global hälsa och sjukvård. Temat för Uppsala Health Summit 2015 är antibiotikaresistens.

Vid mötet i Uppsala, som äger rum den 2-3 juni, samlas inbjudna forskare och representanter för internationella hälsoorganisationer från hela världen. En stor del av tiden kommer att avsättas för dialog i mindre grupper kring utvalda nyckelfrågor. Exempel på ämnen är nya ekonomiska modeller för framtagning och distribution av nya antibiotika, rationell användning, tillgänglighet i låg- och medelinkomstländer, diagnostik, antibiotikaanvändning till djur samt resistens i miljön.

- I Uppsala finns den internationellt ledande kompetens som krävs för att kunna ställa de relevanta frågorna. Målet är att föra frågan ett steg framåt i dialog med aktörer som har mandat och möjligheter att agera, säger Anders Malmberg, prorektor vid Uppsala universitet och ordförande i styrgruppen för Uppsala Health Summit.

Konferensen tar avstamp i WHOs globala handlingsplan mot antibiotikaresistens – ”Global Action Plan on Antibiotic Resistance – som beslutades nyligen vid ett toppmöte. Handlingsplanen är ett viktigt steg för att vidta viktiga åtgärder i internationell samverkan. Men det återstår en rad utmaningar att lösa på vägen.

- Uppsala Health Summit kommer att ta vid där WHO:s möte slutar. Handlingsplanen identifierar vad som måste göras, vi kommer att diskutera hur det ska bli verklighet, vilka hinder måste överbryggas och vem som har ansvaret, säger Thomas Tängdén, forskarassistent vid Uppsala universitet och ordförande i programkommittén för Uppsala Health Summit.

Målet är att man under uppsalamötet ska lyckas förflytta diskussionen från ”vad” till ”hur” och ”vem”.

- Vi vill sätta fingret på hindren och bli konkreta. Det går bara om vi får en öppen dialog med högt i tak. Det är svåra frågor som ska lösas på vägen, säger Thomas Tängdén.

Här är några av de konkreta frågor som kommer att tas upp under Uppsala Health Summit 2-3 juni:

  • Hur kan vi snabba på utvecklingen av nya antibiotika?
  • Hur kan nya affärsmodeller fungera, som gör att det finns incitament att utveckla läkemedel som inte får säljas fritt?
  • Hur kan man säkerställa distribution av effektiva antibiotika i låg- och medelinkomstländer där de saknas idag?
  • Hur ska världen lyckas förhindra överanvändning av de befintliga antibiotika som fungerar, och de nya som utvecklas?
  • Vilka är hindren för att förhindra utsläpp av antibiotika och resistenta bakterier som påskyndar resistensutvecklingen i naturen?
  • Hur kan vi snabbt få fram enkla, billiga test som direkt talar om vad som orsakar infektionen och vilken behandling som fungerar?
  • Hur mycket kostar det att förbjuda förebyggande användning av antibiotika i djurhållning?
  • Går det alls att få till en global samordning?
  • Vem ansvarar för vad och vem ska betala?


I samband med toppmötet Uppsala Health Summit ges en öppen föreläsning om antibiotikaresistensens utmaningar av doktor Manica Balasegaram från Läkare utan gränser.

Läs mer om Uppsala Health Summit