Genetiken bakom fetma kartlagd i storskaliga studier

Pressmeddelande
2015-02-11

Ett internationellt forskarlag har identifierat 89 nya genregioner med koppling till fetma. Flera funktioner i centrala nervsystemet visas ha en viktig roll i utvecklingen av fetma, liksom omsättningen av fettväv och insulin.

Sammanlagt ingick runt 340 000 personer i forskarnas kartläggning av sambanden mellan gener och fetma samt kroppsammansättning, som publiceras i två artiklar i Nature. Målet med studierna var att identifiera nya gener som ökar risken för fetma och att öka förståelsen för de biologiska mekanismer som leder till detta.

– Vi vet sedan tidigare att ärftliga faktorer är viktiga för uppkomsten av fetma, och kände innan de här två studierna till knappt 60 genregioner med koppling till fetma. Vi har genomfört de mest omfattande genetiska studierna av fetma som gjorts, och vi identifierade 89 nya regioner med gener som ökar risken för fetma eller förändrad kroppssammansättning, säger Erik Ingelsson, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper och Science for Life Laboratory, Uppsala universitet, som är en av forskarna som har lett studierna.

Forskarna har studerat genvarianter, positioner i den genetiska koden som skiljer sig mellan olika individer. Man känner till många miljoner sådana vanligt förekommande nedärvda skillnader som finns utspridda i arvsmassan. I de två nu publicerade studierna har forskarna kartlagt de regioner i arvsmassan som är kopplade till fetma genom att undersöka sambanden mellan så kallat body mass index (BMI) eller midja-höft-kvot och 2,8 miljoner genvarianter i upp till
339 224 studiedeltagare.

Genom denna stora genkartläggning kunde forskarna identifiera totalt 97 genregioner (varav 56 tidigare okända) med starka bevis för koppling till BMI, och totalt 49 regioner (varav 33 tidigare okända) som var kopplade till midja-höft-kvot som är ett kroppsmått som speglar bukfetma bättre än BMI. De följde sedan upp med olika metoder för att förstå mekanismerna bakom sambanden. De kunde också visa att vissa biologiska system är inblandade när det gäller BMI, särskilt olika funktioner inom centrala nervsystemet, som aptitreglering och inlärning, medan andra system, som omsättningen av fettväv och insulin spelade större roll för regleringen av midja-höft-kvot.

– Den här kunskapen är viktig eftersom den ökar den biologiska förståelsen av utvecklingen av fetma och dess konsekvenser. På sikt kan våra fynd leda till nya sätt att förhindra och behandla fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, som utgör vår tids största globala folkhälsoproblem, säger Erik Ingelsson.

De aktuella studierna har utförts inom ramen av det stora forskningskonsortiet GIANT (Genetic Investigation of ANthropometrical Traits) som samlar över 130 delstudier och mer än 500 medförfattare. Professor Erik Ingelsson är en av koordinatorerna för studierna tillsammans med forskare från flera ledande forskningsinstitut i Storbritannien och USA.

Referenser:
Locke AE*, Kahali B*, Berndt SI*, Justice AE*, Pers TH*, [>500 authors], North KE*, Ingelsson E*, Hirschhorn JN*, Loos RJF*, Speliotes EK*. Large-scale genetic studies of body mass index provide insight into the biological basis of obesity. Nature 2014.

Shungin D*, Winkler TW*, Croteau-Chonka DC*, Ferreira T*, Locke AE*, Mägi R*, Strawbridge RJ, [>500 authors], Franks PW, Ingelsson E, Heid IM*, Loos RJF*, Cupples LA*, Morris AP*, Lindgren CM*, Mohlke KL*. New genetic loci link adipose and insulin biology to body fat distribution. Nature 2014.


Studierna har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet och Hjärt-Lungfonden.

För ytterligare frågor, kontakta:

Erik Ingelsson, Professor i Molekylär epidemiologi, Institutionen för medicinska vetenskaper, Molekylär epidemiologi, och Science for Life Laboratory, Tel: 070-756 94 22, E-post: erik.ingelsson@medsci.uu.se