Barn med bipolära sjukdomar får ofta hälsoproblem som vuxna

Pressmeddelande
2015-03-03

I en ny avhandling från Uppsala universitet har läkaren och doktoranden Aivar Päären undersökt om gymnasieungdomar med bipolära sjukdomar utvecklar sjukdomen även som vuxna. Hans resultat visar att de flesta drabbade barn och ungdomar inte utvecklar bipolär sjukdom som vuxna men att många får andra hälsoproblem som depression, ångest och kroppslig sjukdom.

Bipolära sjukdomar kännetecknas av extrema humör-, energi-, tanke- och beteendesvängningar. Sjukdomarna förekommer hos 1-3 procent av vuxna, men även hos barn, och medför ökad risk för dödlighet samt nedsatt social funktion. Även subsyndromal bipolaritet (där symtomen inte är uttalade nog att ställa diagnosen bipolaritet) är vanlig och funktionsnedsättande.

Under det senaste decenniet har det pågått en debatt om ökningen av bipolära sjukdomar hos barn och ungdomar. Enligt kliniska studier fortsätter bipolära sjukdomar i barn- och ungdomsåren ofta i vuxen ålder, medan befolkningsstudier visar att många med bipolaritet i barn- och ungdomsåren inte utvecklar sjukdomen som vuxna. Ökad kunskap om förlopp och tidiga prediktorer ger insikt i tillståndets utveckling, förbättrar möjligheterna att identifiera personer i riskzonen och skapar bättre förutsättningar för vård, behandling och omhändertagande.

Avhandlingen bygger på en 15-årsuppföljning av en befolkningsundersökning av depressiva gymnasieungdomar i Uppsala 1991-1993. 2300 ungdomar i 16-17 års ålder screenades för depression. För varje depressiv ungdom rekryterades en klasskamrat av samma kön och utan depressionssymtom till en referensgrupp. Cirka 300 ungdomar (80 procent flickor) med positiv screening och lika många ungdomar (samma könsfördelning) med negativ screening intervjuades kring psykisk ohälsa.

Efter cirka 15 år (2006-2009) genomfördes en uppföljning: 409 deltagare intervjuades angående psykiatriska diagnoser, personlighet och social situation; information om läkemedelsanvändning och sjukvård inhämtades från Socialstyrelsens nationella register. I den här avhandlingen har dessa ungdomars hälsa i vuxen ålder undersökts.

64 av de 90 deltagare med hypomanispektrumtillstånd i tonåren deltog i uppföljningen. Det kan vara svårt att skilja symtom på hypomanispektrumtillstånd från normala utvecklings- och tonårsproblem, men barn och ungdomar med hypomani har upphöjd sinnesstämning och kan ha andra symtom som till exempel minskat behov av sömn, vara lättdistraherad eller ha förhöjd självkänsla.

Majoriteten av de 64 deltagarna rapporterade depressionsepisoder som vuxna och sex personer uppfyllde kriterierna för bipolär sjukdom. Deltagarna med hypomanispektrum i ungdomen hade hög förekomst av generaliserad ångest, paniksyndrom, tvångssyndrom och personlighetsstörningar i vuxen ålder, dock inte högre än hos de med enbart depression i tonåren.

Bland ungdomarna med antingen depression eller hypomanispektrum fanns en ökad risk att utveckla bipolär sjukdom hos de som även hade beteendeproblem eller familjehistoria av bipolär sjukdom.

Data från Socialstyrelsens register visade högre konsumtion av läkemedel hos kvinnor med depression i tonåren jämfört med kvinnor utan depression. Hos män med depression i tonåren fanns inte någon ökad läkemedelskonsumtion.

- De flesta barn och ungdomar med hypomani utvecklar inte bipolär sjukdom som vuxna men många får andra hälsoproblem som depression, ångest och kroppslig sjukdom. Tillståndets förlopp påverkar upplägg för stöd och behandling, därför är det viktigt att uppmärksamma symtom, följa och stödja ungdomarnas utveckling; beteendestörningar och familjehistorik av bipolär sjukdom kräver speciell uppmärksamhet, säger Aivar Päären.

För mer information kontakta Aivar Päären, e-mail: aivar.paaren@neuro.uu.se
tel.: 018-471 4771

Avhandlingen Long-Term Health Outcome of Adolescent Mood Disorders : Focus on Bipolar Disorder försvarades den 20 februari. Avhandlingen kan laddas ner i fulltext.