Forskningsmedel för hållbar utveckling
Bildtext
Idag beslutade Formas forskarråd att fördela 491 miljoner kronor till forskning om hållbar utveckling. 18 forskare vid Uppsala universitet är med och delar på pengarna.
I maj hade Formas fem utlysningar och det kom in cirka 1250 ansökningar. Alla har granskats i en omfattande process och 239 beviljas medel. Av de 491 miljonerna går cirka 369 miljoner till forskningsprojekt inom den stora årliga utlysningen, 53 till ämnesövergripande projekt, 55 till anställningar som forskarassistent, 8 till postdoktorala stipendier samt 7 miljoner till informationsprojekt.
Vid Uppsala universitet fick 18 forskare anslag. En av dem är Anna Jakobsson vid evolutionsbiologiskt centrum. Hennes projekt handlar om hur landskapets fragmentering påverkar växters spridningsförmåga. Artrika hagmarker har drastiskt minskat i Sverige det senaste seklet. Ett alternativt för många ängs- och hagmarksväxter är vägrenar eftersom dessa slås en gång om året. Den totala ytan av vägrenar i Sverige motsvarar hela Öland, men även om vägrenarna kortsiktig fungerar som växtplats är det osäkert om de kan hysa livskraftiga populationer av insektspollinerade växter, menar Anna Jakobsson. Det har nämligen visats att både artrikedom och individantal av humlor och fjärilar är lägre i isolerade vägrenar än i större ängs- och hagmarker. Dessutom har många av dessa arter en starkt negativ populationstrend.
- Det kan innebära att det ändå behövs närhet till en större kontinuerlig gräsmark, säger hon.
Pollinationen i vägrenarna kan även påverkas av så kallade invasionsarter som ofta finns där. En sådan främmande art som fått stor spridning är blomsterlupinen. Men effekten av en sådan art är inte självklar. Om pollen är en begränsande faktor för insekterna kan blomsterlupin ha en positiv verkan på deras populationstillväxt och därmed främja de inhemska växternas pollinering. Men den kan också påverka negativt genom att vara mer attraktiv och ”stjäla” pollinatörer.
- En större förståelse för de processerna skulle kunna bidra med en bättre fördelning av landskapsvårdande insatser, säger Anna Jakobsson.
Övriga forskare vid Uppsala universitet som fick anslag är Per Artursson, Cecilia Berg, Ingvar Brandt, Björn Brunström, Annelie Carlsbecker, Mattias Jakobsson, Silke Langenheder, Martin Lascoux, Anssi Laurila, Chuan-Zhong Li, Björn Olsen, Stefan Palm, Hans Ronne, Staffan Svärd, Lars Tranvik, Henrik Viberg och Anders Ödeen.
Anneli Waara