Nobelpris för fluorescerande protein

21-9

Bildtext

Årets nobelpris i kemi går till de tre amerikanerna Osamu Shimomura, Martin Chalfie och Roger Y. Tsien för upptäckten av det grönt fluorescerande proteinet GFP, som gått från att vara ett märkligt fenomen i en vacker manet, till att bli ett av biovetenskapens viktigaste verktyg.


- Det är ett mycket bra exempel på nyfikenhetsbaserad forskning som kommit till oerhörd nytta. Ingen hade kunnat förutsäga att biokemiska studier av en manet skulle bli ett viktigt verktyg för cellbiologin och medicinen, säger Bengt Mannervik, professor i biokemi vid Uppsala universitet.

I en levande organism finns tiotusentals olika proteiner som detaljstyr viktiga kemiska förlopp. När något går snett i det välsmorda proteinmaskineriet, blir vi ofta sjuka. Därför är det fundamentalt för biovetenskapen att kartlägga olika proteiners roll i kroppen.  Med hjälp av GFP kan forskare idag följa tidigare osynliga biologiska förlopp, exempelvis hur cancerceller sprider sig eller hur nervceller växer i hjärnan.

Årets Nobelpris i kemi belönar en upptäckt som har varit avgörande för dessa studier. Med genteknikens hjälp kopplar forskare GFP som en markör till andra intressanta, annars osynliga, proteiner. Genom att följa det gröna skenet kan forskarna sedan se vart det märkta proteinet tar vägen i kroppen.

- Om man har en gen och inte vet vad den gör i kroppen kan man använda den här tekniken och till exempel hitta var i cellerna dess protein verkar och exakt när under en process, säger Bengt Mannervik.

Läs mer på Nobelstiftelsens webbplats

Anneli Waara

Läs mer

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin