Bättre samarbeten krävs för unik Life science-region
Uppsala har unika förutsättningar att bli en ledande life science-region men om banbrytande medicinsk forskning snabbare ska komma patienter i vården till godo, måste samarbetet mellan akademi och sjukvård förbättras. Det var en av slutsatserna under torsdagens framtidsseminarium om life science i Uppsala.
Life science-sektorn är stor i Uppsala. Hälften av de 20 största arbetsgivarna arbetar med att utveckla läkemedel, bioteknik, medicinteknik och vård, enligt Uppsala BIO som arbetar för att utveckla life science-sektorn i staden. Temadagen i universitetsaulan om Uppsalas framtid inom life science, var finalen på Akademiska sjukhusets 300-års jubileum. Inför nära 300 deltagare föreläste representanter från Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset, Uppsala läns landsting, forskningsfinansiärer, samt bioteknik- och läkemedelsföretag.
Uppsalas diabetesforskning framgångssaga
Ett exempel på en framgångssaga i Uppsala är professorn i transplantationsimmunologi Olle Korsgrens forskargrupp, som i stenhård internationell konkurrens lyckats ro hem ett mångmiljonanslag från amerikanska Juvenile Diabetes research Forum. De fina resultat som forskargruppen producerat inom klinisk immunologi säger han hade varit omöjliga om det inte vore för tillgången till avancerade tekniska verktyg som MR- och PET-kameror och det patientnära samarbetet med exempelvis radiologen och urologen på Akademiska sjukhuset.– Det svåraste kommer sedan, när du ska överföra färdiga forskningsresultat till ett praktiskt användande inom sjukvården. Därför vore det bra om man till exempel såg över patentreglerna som är omöjliga för en forskare att ha koll på själv. Där måste organisationen bakom forskaren ta ett större ansvar, sa Olle Korsgren som var en av föredragshållarna.
Möjligheter och svårigheter när det gäller att gå från laboratoriebaserad idé till en patenterad, efterfrågad och använd produkt eller behandling inom hälso- och sjukvården, kom också att bli huvudtema för den paneldebatt som avslutade dagen.
– Förhoppningsvis kan viktiga resultat nå patienterna snabbare i framtiden tack vare det ramavtal som Uppsala universitet nu har med AstraZeneca. Det förenklar för forskarna som då inte ska behöva uppfinna hjulet själva varje gång, sa Britt Skogseid, prorektor för vetenskapsområdet medicin och farmaci vid Uppsala universitet.
Forskningsläkartjänster efterfrågas
Ett annat inlägg i paneldebatten var att sjukhuset måste underlätta för forskare som är läkare att kombinera läkaryrket med forskningen. Enligt Lars Wallentin, biträdande verksamhetschef för Uppsala kliniska forskningscentrum vid Uppsala universitet, är det på universitetssjukhus i andra delar av världen vanligt med så kallade forskningsläkartjänster som tydligare möjliggör en läkares forskning.– Den kliniska forskningens bas är forskande läkare. Men här blir en läkares arbetsdag uppbruten av jourer och akuta sjukfall och möjligheten att bedriva långsiktig forskning är nära inpå omöjligt. På den punkten ligger vi verkligen efter i Uppsala, sa Lars Wallentin och fick spontana applåder av åhörarna.
Akademiska sjukhusets direktör Marie Beckman Suurküla höll med om kritiken men hoppas på bättre möjligheter i framtiden.
– Vid en hjärtoperation kan uppemot 140 personer vara inblandade – varje läkare är superspecialiserad och svår att ersätta om han eller hon skulle jobba mer med forskning. Men vi ska satsa mer på läkartjänster där 50 procent läggs till forskning och 50 procent till läkararbetet, sa Marie Beckman Suurküla.