Livets startskede engagerade på Olof Rudbeckdagen

Docent Mats Nilsson, vid institutionen för genetik och patologi, fick ta emot Lilla Fernströmpriset.

Docent Mats Nilsson, vid institutionen för genetik och patologi, fick ta emot Lilla Fernströmpriset.

Om målet är en hög livskvalitet för människor i alla åldrar, så krävs större medicinsk kunskap om både foster, nyfödda och den miljö de befinner sig i. Ämnena var många och engagerande under Olof Rudbeckdagen, när framstående forskare föreläste om livets första skede.


– På så många platser i världen föds barn utan tillgång till medicinsk kompetens. Så vi som befinner oss i en högkvalitativt teknisk miljö måste fortsätta ta fram kunskap om barns utveckling som även kan gynna barn i resursfattiga miljöer, säger Torbjörn Karlsson, ordförande för Upsala Läkareförening.

Temat för årets Olof Rudbeckdag var ”Små liv, stor forskning” och Rudbecksalen på Rudbecklaboratoriet var stundtals överfull av nyfikna åhörare. Sammanlagt lockade evenemanget omkring 150 besökare. Olof Rudbeckdagen anordnas av Upsala Läkareförening och vetenskapsområdet för medicin och farmaci vid Uppsala universitet. Syftet är att sprida kunskap om aktuell medicinsk forskning och i år, den 17 oktober, var det elfte gången evenemanget gick av stapeln.

Den nyfödda hjärnan lockade

När professor Hugo Lagercrantz från Karolinska institutet föreläste utnyttjade åhörarna varje ledig yta, inklusive golv och trappsteg, för att få plats. Föredraget om den ytterst känsliga nyfödda hjärnan, som direkt efter födseln sätter igång med att arbeta på högvarv med att skapa kontakter mellan nervbanor, engagerade.

– Förr i tiden, då barn föddes för tidigt, fick de ligga i salen under lysrören och med transistorradion på i bakgrunden. Det leder till för mycket aktivitet och för många kopplingar i hjärnan och kanske till problem, som koncentrationssvårigheter, för barnet senare i livet, säger Hugo Lagercrantz.

På Karolinska sjukhuset låter man de för tidigt födda barnen ligga i en särskild kuvös som täcks av en huva för att barnets hjärna ska skyddas från alltför många intryck. På Akademiska sjukhuset i Uppsala används istället kängurumetoden som innebär att mammor eller pappor bär sina för tidigt födda barn nära sin egen kropp för att hålla värmen.

– Jag förespråkar inte någon av metoderna mer än någon annan. Kängurumetoden är billig och low tech vilket gör att den är användbar i länder där de tekniska resurserna är mindre. Men ibland är vi fortfarande kuvösberoende, säger Hugo Lagercrantz.

Läkemedel till gravida och barn 

Oro för barnet drabbar inte bara föräldrar till för tidigt födda barn utan också gravida som tvingas ta läkemedel under graviditeten. Idag har många substanser identifierats som farliga för foster, exempelvis androgener, östrogener och vitamin A-liknande läkemedel.

– Men det finns mer att göra. De data som finns över läkemedels påverkan av och risker för fosterutvecklingen är otillräcklig i 90 procent av fallen, säger Lennart Dencker, professor i toxikologi vid Uppsala universitet som föreläste på temat läkemedel under graviditet.

Är man gravid och måste ta läkemedel är det alltså viktigt att ha kontakt med läkare för att avväga rätt doser och substanser. När barnen väl har fötts och själva behöver läkemedel uppstår nästa orosmoment. Befintliga läkemedel på marknaden är nämligen i stor utsträckning inte utprovade på barn. Men EU:s nya läkemedelslagstiftning hoppas råda bot på det, vilket Viveca Odlind vid Läkemedelsverket föreläste om.

– Vi kartlägger de läkemedel som idag används till barn, och företagen måste i sin ansökan skriva in barndata eller visa att man planerat att samla in det om nya läkemedel, säger hon.

Pristagare varnar för gentester

Tre priser delades ut under Olof Rudbeckdagen och av dem gick två till forskare vid Uppsala universitet. Professor Bo Hellman vid institutionen för medicinsk cellbiologi fick Olof Rudbeckpriset av Upsala Läkareförening. Nytt för i år var att Phadia Allergy Research Forum, PhARF, delade ut sitt internationella pris vid Olof Rudbeckdagen. Det gick till Natalija Novak, docent vid universitetet i Bonn, för hennes forskning om mekanismer bakom sjukdomen atopisk dermatit.

Docent Mats Nilsson, vid institutionen för genetik och patologi, fick Lilla Fernströmpriset och fokuserade i sin pristagarföreläsning på sin forskning som handlar om att ta fram tekniker som gör det lättare att förstå vad olika gener i vår arvsmassa har för specifik uppgift i kroppen. Det här är forskning som är av oerhörd vikt när det gäller att förstå uppkomsten av, och att hitta behandlingar till, olika sjukdomar. Men utvecklingen är samtidigt lite skrämmande anser Mats Nilsson.

– Nästa år kan du kanske betala 1000 dollar och få hela ditt genom sekvenserat. Det kommer säkert att finnas tjänster på nätet för att göra detta. Problemet i framtiden, när man vet mycket mera om vad olika gener har för uppgift i kroppen, är att patienten till slut kommer att ha mer information än läkaren. Så det kommer att komma en stor omställning och en lång rad av problem på grund av denna utveckling, säger han.¨

När Olof Rudbeckdagen var över för denna gång kunde åhörarna garanterat känna sig uppdaterade på många delar av ett stort och viktigt forskningsfält och arrangörerna var nöjda.

– Vi har bevisat att denna typ av seminariekultur överlever allt från tuffa budgetramar inom landstinget till globala finanskriser. Det blir svårt att toppa denna upplaga av Olof Rudbeckdagen, säger Britt Skogseid, vicerektor vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Helena Edström

Läs mer

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin