Forskning om nervkretsar tog hem stort anslag

Åsa Mackenzie och Klas Kullander vid institutionen för neurovetenskap

– Vi är jätteglada för det här. Vi är de enda i Uppsala som fått ett sådant här anslag och vi tycker att det är kul att kunna hålla fanan högt, säger Klas Kullander.
Klas Kullander och Åsa Mackenzie kan också vara stolta för att de i konkurrens med forskare i hela landet lyckats kamma hem ett av endast fem stora anslag från Hjärnfonden. Pengarna kommer från fondens donatorsprogram där förmögna privatpersoner med ett intresse och engagemang för hjärnforskning står för donationerna. Fonden har i samråd med donatorerna valt ut fem forskarprojekt som vardera får ett anslag på 1,5 miljoner per år i tre år. Donatorerna har fått välja bland alla de ansökningar som Hjärnfonden fått in och godkänt under 2008.

Möss med schizofreniliknande symtom

En del av det anslagsbelönade projektet vid Uppsala universitet handlar om en musmodell som forskargruppen tagit fram med symtom som påminner om schizofreni hos människa. Forskarna har dragit ner på musens signalering av den vanliga signalsubstansen glutamat i hjärnan och fått tydliga effekter på musens beteende.
– Det finns två hypoteser om hur schizofreni uppkommer. Den ena är att man har för mycket dopamin i hjärnan. Den andra kom för några år sedan och är att man har för lite glutamat. Det som är spännande med vår studie är att vi kopplar ihop de här två hypoteserna, säger Klas.
Nu ska forskargruppen försöka slå ut glutamatet mer specifikt för att försöka hitta de områden i hjärnan där glutamatsignaleringen är av fundamental vikt för ett friskt tillstånd.
– Då kan vi få reda på om en skada på ett visst område kan bidra till mental ohälsa, säger Klas.

Transportprotein med stor potential

Den andra halvan av anslaget ska gå till studerandet av ett högintressant transportprotein i nervsystemet som forskargruppen hittat.
– Det har en väldigt intressant profil och förekommer i de nervbanor som påverkar vår mentala förmåga, säger Klas.
Ännu så länge är det oklart vad proteinet gör och vilka ämnen det transporterar. Sådana frågor ska forskargruppen nu söka svar på.
– Är den här transportören viktig för funktionen av de beteendenervkretsarna eller inte? Och vad är det för sorts mindre molekyl transportören pumpar? Det här är naturligtvis jätteintressant ur ett läkemedelssammanhang och frågan har en stor potential att utvecklas till något nytt inom neuroforskningen, säger Klas.
Målet med båda delarna av projektet är att finna en större förståelse för mental ohälsa och idéer till nya läkemedel. Tack vare anslaget kan nu fem eller sex personer arbeta med forskningen på heltid.
– Pengarna gör att vi kan gasa på och få saker och ting gjorda lite snabbare, avslutar Klas.

Till institutionen för neurovetenskaps webbsida för forskning