Äldreforskning drog fullt hus på Forskning pågår
Omsorg, demens, läkemedel, mat och boende – äldreforskning på bred front var temat på konferensen Forskning pågår. Runt 500 personer från kommuner och landsting i hela Sverige hade tagit sig till Uppsala för att delta.
Startsignalen för vårterminens upplaga av Forskning pågår var kanske lika oväntad som den var träffande. På storbildsskärm visas brittiska The Zimmers version av låten My generation. Bandets medlemmar är 80+ men slår sönder gitarrer och pekar finger som vilka rebelliska rockstjärnor som helst. Konferensen som hade temat äldreforskning genomfördes i samverkan mellan Uppsala universitet och Regionförbundet i Uppsala län.
Myten om bondesamhället avlivades
På schemat i Universitetshuset stod bland annat två seminariepass där drygt 40 forskare erbjöd föredrag om varierande ämnen som omsorg, kroppens möjligheter och begränsningar, anhörigas villkor, demenssjukdomar, läkemedel, boende och mat. Och vikten av att ha bredd i forskningen poängterades av prorektor Kerstin Sahlin i konferensens inledningstal.
- Det talas mycket om profilering i dessa dagar. Men jag vill påminna om värdet av den breda kunskapen. Ett stort universitet som Uppsala måste ha fakulteter som stödjer och kompletterar varandra – och det har vi, sa hon.
Förutom seminariepass erbjöds deltagarna två storföreläsningar i aulan. Förste talare ut, professor Lars Tornstam vid sociologiska institutionen, lade sin tid på att avliva myten om att det var bättre förr.
- De äldres välfärd var förr i tiden helt och hållet barnens ansvar, annars blev det rotegång, bortauktionering eller fattigstugan. Forskning visar att banden mellan generationerna är starkare idag och att den upplevda subjektiva ensamheten är större bland 30-åringar än bland 70-åringar, sa Lars Tornstam.
Åldrandet är ett skydd mot cancer
I början av 1900-talet var medellivslängden 50 år, idag är den runt 80 år i många länder, men hur gamla blir vi år 2050? Åldrandet som process handlade genetikprofessor Ulf Petterssons föreläsning om. Forskning visar att det någonstans finns en övre gräns för hur gamla vi kan bli. Om inte annat för att våra celler genom arvsmassan är programmerade att åldras, att sluta dela sig. På så sätt är åldrandet i sig ett skydd mot exempelvis cancer, som ju bland annat beror på okontrollerad celldelning.
- Vi kommer inte att kunna bli hur gamla som helst. Kanske kan vi närma oss 85-90 år som medellivslängd. Men processer i cellerna och vår arvsmassa sätter käppar i hjulet för det eviga åldrandet, och det kanske är tur, sa Ulf Pettersson.
Samverkan även i pausarna
I Universitetshusets trapphall flockas folk under pausarna vid de montrar som ett antal intresseorganisationer ställt upp. Hillevi Engbrant från Alzheimerfonden står i en monter, och hon har fullt sjå med att hinna fylla på med tidningar och broschyrer.
- För några år sedan skulle det bara ha kommit 50 personer till en sådan här seminariedag. Nu kommer det 500 från en bred och mycket intresserad målgrupp. Forskarna har kommit på att den som skulle hitta ett botemedel mot Alzheimer skulle kunna få nobelpris. Det har helt enkelt blivit ok och inne att forska på demenssjukdomar, vilket är fantastiskt, säger hon.
Barn och unga tema i höst
En av konferensarrangörerna är Britt-Marie Jacobsson, utbildningsledare vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.
- Vi är så nöjda med dagen! Vi har gett ett smörgåsbord av den forskning som pågår. Det ska hellre vara sådana här små snapshots än tyngre seminariedialoger, säger hon.
Nästa Forskning pågår går av stapeln den 27 oktober och handlar då om barn och unga. Mötena mellan forskare och yrkesverksamma fortsätter alltså med full styrka och det är viktigt säger Britt-Marie.
- Forskarna klarar sig inte utan feedback från samhället. Och samhället klarar sig inte utan forskarnas insatser för samhällsnyttan. Det är precis det här mötet den tredje uppgiften handlar om!