Universitetet konkurrerar om strategiska medel

Till skillnad från andra forskningsanslag som söks i konkurrens via forskningsråden, utgörs anslagen av en förstärkning av de s k basanslagen för att satsa på utpekade forskningsområden, och inte av ett engångsbelopp. Det är också rektor som, efter en omfattande process ute på vetenskapsområdena, söker anslagen för lärosätet - inte de enskilda forskargrupperna.

Universitetet har haft en intern process där de många internationellt ledande forskargrupperna samlat sina styrkor kring viktiga frågeställningar för en ansökan – ibland tillsammans med kollegor inom universitetet men också ofta tillsammans med kollegor på andra lärosäten. Denna vecka har rektor lämnat in 12 ansökningar omfattande totalt 1.38 miljarder kronor för fem år. I dessa är universitetet huvudsökande, antingen ensamt eller i samarbete med andra lärosäten. I ytterligare sju ansökningar deltar universitetet som medsökande tillsammans med andra lärosäten.

- Vi söker dessa forskningsmedel i hård konkurrens, men jag är ändå optimistisk. Det interna arbetet i forskargrupperna har varit föredömligt, säger rektor Anders Hallberg.

Bakgrunden är propositionen ”Ett lyft för forskning och innovation”, som kom i oktober 2008, där 24 strategiska områden lyftes av regeringen. Inom dessa områden ville man göra extra satsningar för att ”långsiktigt stärka forskningens globala konkurrenskraft och bidra till en hållbar tillväxt”. Dessa medel, totalt 2.66 miljarder kronor under perioden 2009-2012, ska finansiera forskning på högsta internationella nivå inom områden som är av betydelse för samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft.

Medel för 20 av dessa områden utlystes i januari av de statliga forskningsråden Vetenskapsrådet, Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Ansökningarna ska bedömas av internationella expertgrupper, som lämnar sina utlåtanden i juni. Beslut fattas av regeringen efter sommaren.

Läs mer om aktuella forskningsansökningar.