Klas Kullander får Göran Gustafssonpris i medicin

Klas Kullander, pristagare från Uppsala universitet

- Det är jättekul, och bland det bästa med priset är att det inte alls är styrt, utan man har en frihet att dra igång projekt som man inte vågat tidigare. Idag är det närmast unikt att som forskare få en möjlighet att ta fram kreativa idéer utan att behöva definiera en budget eller framhäva nyttoaspekter av forskningen. Även om min forskning är applicerbar på flera områden så är det grundforskningen som driver på utvecklingen, säger Klas Kullander.

Han befinner sig på hemväg från Kungliga Vetenskapsakademiens prisutdelning i Stockholm, med efterföljande middag. Själv fick han veta att han var en av pristagarna för drygt en månad sedan, men lyckats hemlighålla detta tills det nu blev offentligt.

Hur nervceller kommunicerar

Klas Kullander är 42 år, och leder enheten för genetisk utvecklingsbiologi vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet. Hans forskning är inriktad på att förstå hur neuronala kretsar bildas och deras funktion i hjärna och ryggmärg.
I motiveringen står det att han för priset ”för sina insatser att klarlägga molekylära mekanismer för kommunikation mellan nervceller i funktionella nätverk, särskilt mellan nerver som styr vårt gångmönster.”
Ur biologisk synvinkel utgår hjärnans funktioner från neuronala nätverk.
- Vår minnesförmåga, vårt tänkande och vår motoriska aktivitet beror på den korrekta uppkopplingen och kommunikationen mellan nervceller, säger han.
Nervsystemet är mycket komplicerat - en människohjärna innehåller 100 miljarder nervceller uppdelat på minst 10 000 olika undertyper av nervceller och där varje nervcell i genomsnitt tar emot 10 000 kontakter från andra nervceller.

Ett genombrott kom 2003

För att analysera och studera neurala kretsars funktion och kommunikation använder sig Klas Kullanders forskargrupp av avancerade genetiska musmodeller. Det ger möjlighet att studera genetiskt identifierbara nervcellspopulationer och vilken roll de har för att en viss uppgift styrd av hjärnan ska fungera normalt.
Ett genombrott för förståelsen av motoriska kretsar kom 2003, då forskargruppen kunde påvisa hur en genetisk förändring programmerade om utvecklingen av en ryggmärgskrets. Denna omprogrammering ledde till att möss felaktigt började skutta som kaniner. Hans grupp har också nyligen identifierat en viktig länk mellan glutamaterga och dopaminerga nervbanor som har relevans för hur obalans i hjärnans kemi uppkommer som t ex vid schizofreni.
- Vår strävan är att förhindra och bota sjukdomar och skador på nervsystemet och då behövs en ingående förståelse av hur komponenterna i vår hjärna kommunicerar med varandra, säger Klas Kullander.
Priset, 4,5 miljoner i forskningsanslag fördelat på tre år, samt ett personligt pris på 100 000 kronor, kommer med största sannolikhet innebära att man kan utöka forskargruppen, som idag består av ett 15-tal forskare på olika nivåer.