Jämställdhetspris till mansdominerat område
Vid Centrum för bildanalys i Uppsala råder en jämställd könsbalans och enheten är en av mottagarna till årets jämställdhetspris. Priset delas med doktoranderna Karin Schönning och Agnes Lundborg, som gjort en rapport om doktorander med jämställdhetsmedvetande - ”Maskrosfysiker”.
Årets jämställdhetspris vid Uppsala universitet delas alltså mellan två pristagare – vilka gjort olika insatser men lika viktiga, enligt prisutdelaren Marianne Carlsson, professor och ordförande i jämställdhetskommittén.
För ett jämställt ledarskap och, enligt motiveringen, ”en unik arbetsmiljö” får föreståndaren vid Centrum för bildanalys, Evert Bengtsson, ta emot priset.
Centrumet skapades för 20 år sedan som ett samarbete mellan Uppsala universitet och SLU. Evert Bengtsson har inom ett traditionellt mycket ojämställt område - IT-området - lyckats bygga upp en könsbalans, med idag lika många kvinnliga som manliga professorer (två av vardera kön) och där bland annat antalet lektorer består av sex kvinnor och sju män.
- I ett nationellt och europeiskt perspektiv har bildanalysområdet mycket få kvinnor , säger Evert Bengtsson, och de få som figurerar kommer ofta från Uppsala universitet.
Vad är det då som gör Uppsalas bildanalys så attraktivt för kvinnor?
- Jag upplever inte att vi har någon medveten strategi, mer än att jag trivs i blandade arbetsgrupper och att jag och mina kolleger alltid håller utkik efter duktiga kvinnor. Våra kvinnliga medarbetare blir sedan förebild för andra att söka sig hit.
- Och, poängterar han, det handlar inte om positiv särbehandling – den bästa ska ha jobbet!
Evert Bengtsson ser dock problem i framtiden. Återväxten av nya kvinnliga doktorander är liten då allt färre kvinnor söker grundutbildningen inom IT, endast fem procent senast.
- Det innebär förstås ett hot mot jämställdheten i längden, konstaterar han.
Informella metoder missgynnar
I rapporten ”Maskrosfysiker” har Karin Schönning och Agnes Lundborg, anlagt ett genusperspektiv på rekrytering, handledning och arbetsmiljö bland Uppsalas fysikdoktorander. De har kartlagt förhållandena som de sedan analyserar och diskuterar i rapporten, som blivit mycket internationellt uppmärksammad .
- Vi började arbetet hösten 2005, med en doktorandenkät. Den visade att kvinnliga doktorander missgynnas redan vid rekryteringen, när man använder informella rekryteringsmetoder, berättar Karin Schönning.
Men rapporten har lett till förbättringar:
- Nu har man ändrat, och lyser ut doktorandtjänsterna oftare än tidigare, konstaterar hon.
Gunilla Sthyr