Mediahysteri eller myndighetsstrategi?
Ropas det varg för ofta för att experterna tjänar pengar på panik? Eller handlar det snarare om nödvändig öppenhet och beredskap? Det var frågor som diskuterades på en föreläsning om svininfluensan, med titeln Pandemi eller bara panik.
Föreläsningsserien Enfald eller Mångfald hade egentligen planerat in en diskussion om sjukvårdsfrågor, men ändrade i programmet när den så kallade svininfluensan, eller Mexicoinfluensan, seglade upp för en månad sedan. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, diskuterade tillsammans med två journalister mediernas roll i nyhetsbevakningen kring influensa. Fast det kom mer att handla om myndigheternas, framförallt WHO:s, agerande, förr och nu.
- Det är inte vi journalister som oroar i onödan, det är experterna i WHO som larmar och slå på trumman som aldrig förr, sa Inger Attestam, medicinreporter på Svenska Dagbladet.
Larmindustri som tjänar pengar
Samtidigt som hon var väldigt kritiskt till hur WHO agerat, eller snarare låtit bli att agera, under aidspandemins första år, hävdade hon att det finns en larmindustri som tjänar pengar på att jaga upp oss och att det under de senaste 15 åren varnats för åtskilliga pandemier där miljontals skulle falla döda ner. Förutsägelser som kommit på skam.
- WHO använder sig numer av PR-konsulter och lobbytricks och i det ingår skrämsteltaktik. Vem har nytta av detta? Jo, vaccinindustrin, experter och myndigheter som slåss om resurser. Att framställa det som att det är medierna som blåser upp problemet är absurt, sa Inger Attestam.
Grogrund för rykten
Annika Nilsson, vetenskapsjournalist på Dagens Nyheter hade en mer förstående inställning till WHO:s agerande:
- Under Spanska sjukan, där det dog i snitt 50 miljoner, var det de amerikanska myndigheternas strategi att tona ner faran och försäkra att allt var under kontroll. Det skapade grogrund för rykten och misstro mot både myndigheter och press. Om WHO ska behålla sin trovärdighet så måste de vara öppna med sina farhågor, det finns ingen annan väg att gå. Och det är för tidigt att värdera situationen, vi har inte sett facit av svininfluensan än, sa hon.
Björn Olsen höll med Inger Atterstam om att det finns flera andra allvarliga pandemier att oroa sig över – sjukdomar som inte haussas upp lika mycket i medierna som influensorna. Hiv och antibiotikaresistens för att ta några exempel.
Influensavirus ändras snabbt
Problemet, menade Björn Olsen, är att de pandemierna framskrider långsamt. Influensa, som finns i 144 teoretiska varianter, går fort. Influensavirusen, som alla har sitt ursprung i andfåglar, är otroligt oberäkneliga och ändrar karaktär snabbt.
- Ingen har en kristallkula och kan se in i framtiden. Fågelinfluensan, som är ett betydligt otäckare virus än svininfluensan med synnerligen snaskiga dödsfall, har visserligen ebbat ut i Europa men i Egypten till exempel, är det fortfarande tre, fyra dödsfall per vecka.
- Svininfluensan har inte visat sitt rätta tryne än, sa Björn Olsen.