Ny magnetkamera avslöjar sjukdomar
Bättre diagnostik och snabbare behandling av cancer, demenssjukdomar och psykiska sjukdomar – det är möjligt när den nya magnetkameran nu invigts vid Akademiska sjukhuset. En som ser fram emot att använda kameran är Uppsala universitets nyrekrytering inom hjärnforskningen, professor Elna-Marie Larsson.
1:a juni var en hektisk dag på jobbet för Elna-Marie Larsson. Det var inte bara hennes första arbetsdag som professor i neuroradiologi vid institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi och överläkare vid Akademiska sjukhuset. Det var dessutom invigningsdagen för det nya huset för hennes främsta forskningsverktyg: magnetkameran på Akademiska sjukhuset. Bland talarna på invigningsprogrammet fanns just Elna-Marie.
- Fokus för min forskning är att den ska vara patientnära. Med hjälp av MR-tekniken kan vi snabbare nå rätt diagnos och behandling av patienter vid olika sjukdomstillstånd, säger hon.
3 Tesla tar bilder av kroppens funktioner
På 80-talet fick Uppsala sin första MR-kamera med en magnetfältsstyrka på 0,5 Tesla. Bilderna som togs då, och de som togs med 90-talets 1,5 Tesla, var mer statiska än de som kan tas med den så kallade 3 Tesla MR-kamera som nu invigts vid Akademiska sjukhusets Bild- och funktionsmedicinskt centrum. För ju högre fältstyrka på magnetkameran desto mer funktionella bilder.
- De tidiga generationernas MR-kameror gav statiska bilder. Vi kunde titta på vad som låg var i kroppen. Nu är det annorlunda – med 3 Tesla får vi en mycket bättre upplösning och kan även titta på fysiologi och funktion i olika organ och vävnader i hela kroppen, förklarar en annan av invigningstalarna, Tomas Bjerner, docent vid institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi och sektionschef vid Bild- och funktionsmedicinskt centrum.
MR-tekniken kan användas för att studera organs och vävnaders funktion i hela kroppen. Men att Elna-Marie Larsson rekryterats innebär en förstärkning av framför allt hjärnforskningen i Uppsala. Hennes forskning stämmer väl överens med universitetets och Akademiska sjukhusets pågående kliniska forskning inom cancer och neurologiska sjukdomar med inriktning mot så kallad imaging (avbildning). Hon har gjort MR-studier inom hjärt- och kärlsjukdomar, reumatism och cancer och för närvarande studerar hon hjärnan vid hjärntumör, epilepsi, demens och depression. Hennes forskning är patientnära och kan få snar klinisk tillämpning i form av förbättrad diagnostik och behandling.
Snabbare behandling möjliggörs
- Idag kan vi med MR-kameran studera blodflöden och vattenmolekylers rörelser i kroppen – vilket kan påvisa exempelvis akut stroke, olika demenssjukdomar, tumörer och psykiska sjukdomar. Och ju tidigare vi ser sådant, desto snabbare kan vi sätta in rätt behandling, säger Elna-Marie Larsson.
Som exempel kan man med en särskild MR-teknik påvisa nervcellsaktivitet i olika delar av hjärnbarken när patienten exempelvis rör på fingrarna eller uppmanas att tänka på ett speciellt ord. Det är viktig information att ge till neurokirurger som ska operera bort en hjärntumör hos en patient exempelvis.
- Om kirurgerna får veta vilka viktiga nervcentra som ligger i anslutning till tumören kan man minska risken för skador – som förlamning eller försämrad språkförmåga – till följd av operationen, säger Elna-Marie.
Kombinera med PET-teknik är nästa steg
Utvecklingen inom avbildningstekniken är ständigt pågående. Av stort intresse i forskningsvärlden är exempelvis studier av hjärnan med en kombination av MR-teknik och PET-teknik (positron-emissionstomografi). I världen finns ett fåtal hybrid-MR/PET-scanner med integrerad insamling av MR- och PET-data. Artiklar från sådana försök har börjat dyka upp i vetenskapliga tidskrifter och enligt Elna-Marie Larsson är Uppsalas förutsättningar att lyckas på området stora.
- Nu står vi här med en 3 Tesla, men utvecklingen är absolut inte färdig i och med denna invigning. Uppsala är känt även för sitt PET-centrum och om vi satsar på kombinerad MR/PET-teknik skulle vi i Uppsala kunna ligga i internationell framkant inom både forskning och klinisk verksamhet, avslutar hon.