Änglar och demoner - fakta eller fiktion?
I filmen "Änglar och demoner" stjäl terrorister anti-materia från forskningsanläggningen Cern för att tillverka en bomb som ska förinta Vatikanen. Filmen ger stor uppmärksamhet åt Cern och fysikforskningen. Men vad är fakta och vad är fiktion? Uppsalafysikerna Tord Eklöf och Rickard Brenner som är verksamma vid Cern rätar här ut frågetecknen.
Verksamheten vid forskningsanläggningen Cern på gränsen mellan Frankrike och Schweiz har de senaste åren varit omgiven av myter och rykten. Först i samband med möjligheten att framställa "svarta hål" och nu senast i samband med filmen "Änglar och Demoner" baserad på boken med samma namn, av författaren Dan Brown. Vi träffar två forskare på institutionen för astronomi och partikelfysik som ger sin syn på diskussionen om filmen.
– Filmen består av en serie händelser som är väldigt osannolika, säger professor Tord Eklöf. Det går visserligen att göra en bomb av antimateria i teorin men inte i praktiken. Det beror på att antimateria är mycket svårt att framställa, hantera och transportera. Men det finns ändå ett värde i det vetenskapsfilosofiska resonemanget om förhållandet mellan religion och vetenskap som förs i filmen.
När antimateria kolliderar med materia frigörs stora mängder energi. Det har skapat spekulationer om möjligheten att skapa en ny energikälla eller som i filmen, en bomb med hjälp av antimateria.
– All materia som har framställts i Cern sen starten räcker inte till för att tillverka en bomb, berättar lektor Richard Brenner. Det går åt ofantligt mycket mer energi för att skapa en bomb eller energikälla av antimateria än vad man får ut av den.
Svarta hål stort genombrott för fysiken
Även om det inte går att skapa en bomb eller ny energikälla finns det faktiskt en möjlighet att framställa mycket små svarta hål. Dessa har dock inte speciellt mycket med svarta hålen i rymden att göra eftersom de inte kan suga in materia. Om forskarna på Cern lyckas skapa ett svart hål är det dock ett enormt genombrott för fysiken då det bevisar att universum har fler än fyra dimensioner.
- Eftersom orden antimateria och "svarta hål" är poetiska och suggestiva väcker de associationer hos människor som ligger ganska långt från verkligheten. Ett verkligt exempel på användningen av anti-materia är faktiskt verksamheten vid PET-centrum i Uppsala där avancerad röntgenbehandling bedrivs.
Verksamheten på Cern utgör inte som vissa befarat någon fara för allmänheten. Både Tord och Richard konstaterar att forskarna som genomför experimenten är de som är mest i fara. Forskningsmiljön är riskfylld att arbeta i till exempel på grund av brandfarliga gaser, höga elektrisk spänningar och starka magnetfält.
Fysik är vetenskap - inte religion
Fysiken har alltid strävat mot en enhetlig bild av verkligheten men inte nödvändigtvis mot en teori. Filmen har tillsammans med en del teoretiska fysikers spekulationer spätt på uppfattningen om att fysiken skulle vara religiös, vilket inte är fallet. Stephen Hawkings bok "A brief history of time" är ett sådant exempel på en nästan religiös syn på fysiken.
- Det finns ett teoretiskt tänkesätt bland många fysiker, berättar Tord. Jag är övertygad om att fysiken aldrig kommer fram till slutstationen. Total kunskap är en omöjlighet i fysiken till skillnad från i totalitära ideologier och religioner. Vi kommer aldrig någonsin att komma fram till en allomfattande slutgiltig teori som förklarar hur universum hänger samman.
Ökat intresse för fysik
Även fast uppmärksamheten kring Cern har bidragit till att sprida myter om partikelfysiken har den också gjort att nya grupper intresserar sig för naturvetenskap och fysikforskning.
– Man kan se att frågor från skolelever handlar allt mer om kosmologi, högenergifysik mot som tidigare om enbart astronomi, säger Richard. Det är också fler gymnasieelever som tar kontakt med frågor om olika typer av specialarbeten.
Uppsala Universitet vid Cern
Av de mellan två- och tretusen forskarna som är verksamma vid Cern kommer tio från Institutionen för fysik och astronomi i Uppsala. Uppsalaforskarna ingår i ett nationellt konsortium som är verksamma tillsammans med grupper från Stockholm och Lund.
Rent praktiskt innebär verksamheten både underhåll av utrustningen och att utveckla nya principer och metoder. Innovationerna från verksamheten har ofta koppling till medicin. Skandium-protonterapicentrat som ska byggas i Uppsala är ett exempel på detta.
- Den långsiktiga grundforskningen är mycket viktig men det förväntas också att forskningen ska generera praktiska tillämpningar, säger Richard. Till exempel har vi i Uppsala utvecklat nya mätinstrument och datasystem för att kunna analysera de enorma datamänger som experimenten genererar.
Mer information finns på CERN:s webbplats.