Samtalen i fikarummet är viktiga för arbetsmiljön

Prefekt har Leif Kirsebom varit med och designat nya skydd vid arbete med radioaktivt material.

Vid institutionen för cell- och molekylärbiologin jobbar man mycket med arbetsmiljön. Det handlar om säkerheten i labben, där bland annat radioaktiva ämnen hanteras. Det handlar om att doktorander från andra kulturer snabbt ska få inblick i arbetsrutinerna. Inte minst handlar det om att prata med varandra.
Institutionen sträcker sig över flera korridorer på plan 2 på BMC, men har ett gemensamt fikarum.
- Här utspelar sig många viktiga samtal, säger Leif Kirsebom.
Han brukar själv se till att fika här både på mornarna och på eftermiddagarna.
- Fikarummet spelar en viktig roll för det informella samtalet. Här sitter vi och fikar och pratar om vardagliga saker och då och då kommer det upp någonting viktigt.

Möte efter skyddsronder

Minst lika viktiga är förstås de mer formella mötena i institutionens arbetsmiljögrupp. De träffas fem, sex gånger per år, ofta i samband med att en skyddsrond har gjorts. Resultatet från skyddsronden tas upp och diskuteras – och man beslutar vad som behöver åtgärdas.
På mötet kan också känsliga ämnen tas upp, eftersom alla i gruppen har tystnadsplikt.
En nyckelperson i sammanhanget är skyddsombudet Solveig Rosén. Hon har jobbat på institutionen länge och har varit skyddsombud på institutionen sedan 1998.
- Om vi inte hade haft så bra TA-personal skulle vi aldrig haft så bra arbetsmiljö. De står för kontinuiteten och fungerar som ett kitt mellan forskningsledare och doktorander. De ser när problemen seglar upp och kan ofta lösa problemen eftersom de har lång erfarenhet, säger Leif Kirsebom.
Med krympande resurser är risken tyvärr stor att det dras ned på TA-personal vid institutionerna. Det vore olyckligt, anser Leif Kirsebom.
- TA-personalen är otroligt viktiga både för den psykosociala och den fysiska arbetsmiljön.
När kemikaliehanteringen gicks igenom inom universitetet lade institutionen ned mycket jobb – och det var TA-personalen som stod för den tyngsta delen av arbetet.
- Så ska det vara också. Postdocs och doktorander ska vara insatta, men det är inte meningen att de ska hålla reda på allt som gäller arbetsmiljön.

Forskare på skyddsrond

Leif Kirsebom försöker dock involvera flera olika grupper av anställda i arbetsmiljöarbetet. När det är dags för skyddsrond brukar alltid någon senior forskare gå med. Vem det blir varierar från gång till gång.
- Poängen är att forskarna ska få inblick i arbetsmiljöarbetet, men också att de kan ge input. Det har fungerat väldigt bra, och alla brukar ställa upp.
Institutionen har 137 heltidsanställda och har en bred verksamhet, från helt laborativa ämnen till forskning i bioinformatik som äger rum framför datorer.
Vid institutionen finns nio olika forsknings- och utbildningsprogram, som också tar upp arbetsmiljön på sina informationsmöten.
En hel del frågor rör förstås säkerheten i labben. Det kan till exempel handla om radioaktivt spill eller kemikalier som står och skräpar, en centrifug som inte fungerar eller en gasläcka. Dessa möten protokollförs och vid allvarliga händelser kontaktas Leif Kirsebom.

Tunga konflikter

Säkerheten i labbet är viktig, men de psykosociala frågorna är minst lika viktiga. Det som är verkligt betungande är konflikter.
- Ingen konflikt är den andra lik och det gäller att gå varsamt fram, både när det gäller konflikter inom personalen eller med utomstående personer, säger Leif Kirsebom.
- Där har vi haft ett väldigt bra samarbete med universitetets personalkonsulter. De kan fungera både som bollplank och komma in och avlasta. Utan stöd från dem skulle det vara svårt att klara prefektrollen.
Som prefekt ser han flera utmaningar för arbetsmiljön. Dels de krympande resurserna, som gör att det kan uppstå spänningar på arbetsplatsen, och lärarnas och forskarnas arbetsbelastning. Dels internationaliseringen, som gör att även personer från andra kulturer måste sättas in i arbetsmiljöarbetet.
Därför har institutionen översatt både jämställdhetsplanen och arbetsmiljöplanen till engelska. - Inte minst är den psykosociala delen av arbetsmiljön viktig. Olika kulturer kan ha olika syn på hierarkier. Det är också olika hur restriktiv man är vid arbete med radioaktivt material. Om vi har en bra dialog kan det leda till förbättringar.

Strategisk placering

Alla nyanställda får en Safety Manual (säkerhetsmanual) med viktig information om hantering av kemikalier, riskavfall och skyddsutrustning. Nya forskarstudenter får alltid introduktion i labbet och särskilt i ”radioaktiva rummet”.
Leif Kirsebom återkommer igen till den viktiga dialogen med alla olika anställda. Som prefekt rör han sig över hela institutionen.
-    När jag passerar genom korridorerna ser jag vad som händer. Dessutom är det viktigt att alla känner igen mig och vet vart de ska vända sig och det är viktigt att jag känner igen alla.
-    Upptäcker jag något problem så är jag inte sen att åtgärda det. Jag tar itu med problemen så snart som möjligt, säger Leif Kirsebom.

Fakta

Möten för arbetsmiljön

Institutionen för cell- och molekylärbiologi jobbar med arbetsmiljöfrågor på flera olika sätt
Arbetsmiljögruppen träffas fem-sex gånger per år. Där ingår TA-personal, doktorander, och representanter för alla delar av institutionen
Skyddsronder görs fem-sex gånger per år.
Skyddsombudet är adjungerad i institutionens styrelse. Varje år beslutar styrelsen om en handlingsplan för arbetsmiljön.
Stormöten för hela personalen hålls fyra gånger per år. Där tar man också upp incidenter som rör arbetsmiljön.
Doktorandträffar där prefekten träffar alla doktoranderna vid institutionen för diskussion om deras situation.
De olika programmen håller informationsträffar.