Projekt ger nytt liv åt bortglömda föremål

Bitar av ekstock från gravkammaren i s k kung Björns hög i Håga, från utgrävningen 1902 och nu funna, undangömda i ett förråd vid växtekologiska institutionen.

Bitar av ekstock från gravkammaren i s k kung Björns hög i Håga, från utgrävningen 1902 och nu funna, undangömda i ett förråd vid växtekologiska institutionen.

Vilka skatter kan det dölja sig i institutionernas egna föremålssamlingar? Ja, det visade sig finnas föremål med mycket högt historiskt värde, efter att Museum Gustavianum drog igång ett projekt för att kartlägga institutionernas samlingar.


Hösten 2008  startade ett projekt vid Museum Gustavianum, med hjälp av medel ur rektors strategiska kassa. Syftet var att kartlägga föremålssamlingarna vid universitetets institutioner och även föreslå riktlinjer för hur samlingarna ska tas omhand i framtiden.
Projektet omfattar alla samlingar som saknar särskild huvudman och begränsas till ”samlingar av föremål som har använts i forskningen och undervisningen och som antingen har kommit ur bruk eller är äldre än 25 år.”
- Vi har hittills dokumenterat fler än 20 samlingar, att det finns fler råder ingen tvekan om. Frågan är bara hur många och hur omfattande, säger projektledaren Urban Josefsson, ass antikvarie vid Museum Gustavianum, och jobbar ihop med arkeologen John Worley.

Släng ingenting!

För flertalet samlingar finns ingen förteckning över huvudtaget och risken är därför överhängande att föremålen slängs, utan att någon känner till deras värde. Upptäckten av träbitarna från gravkammaren i kung Björns hög(se artikeln bredvid) är bara ett exempel. Den främsta uppmaningen till institutionerna är därför: ”Släng inga föremål eller samlingar utan att först ha kontaktat Museum Gustavianum! ”
-    Ja, det finns säkert en del material därute som lever farligt, och mycket har redan slängts. När enheter och avdelningar flyttar  är det ju naturligt att städa ur förråden. Vi kan hjälpa dem att gå igenom materialet och se vad som ska sparas, säger Urban Josefsson .
Tre kategorier av föremål omfattas:
•    vetenskapliga instrument,
•    insamlat material, typ växter, stenar etc,
•    material som berättar institutionens historia.

Riktlinjer ska tas fram

Man poängterar dock att institutionerna själva får behålla sina föremål och samlingar, då museet i dagsläget inte har någon möjlighet att ta hand om fler föremål än de man har. Är det fråga om riktigt intressant material som annars kommer att kastas bort kan museet emellertid försöka ordna förvaring.
-  Slutsatsen vid drar, efter att ha sett hur samlingarna tas om hand är att det ändå vore bäst om museet på sikt kunde överta ansvaret, konstaterar Urban Josefsson.
-    Uppsala universitet har en underbar kollektion av föremål, från vitt spridda discipliner. Ur ett både nationellt och europeiskt perspektiv har vi ett stort kulturarv att vårda och bevara, säger John Worley.
Vid många institutioner finns eldsjälar som har tagit hand om föremålen av eget intresse. Inte sällan utgörs dessa av lite äldre, pensionerade forskare, vilka också har uttryckt oro för vad som ska hända med föremålen när deras engagemang avtar.
Det finns flera anledningar till att ta fram riktlinjer för hur institutionerna ska hantera sina föremål - om vi i framtiden ska ha något kulturarv att förhålla oss till, menar både Urban Josefsson och John Worley.

Har du något av värde i ditt förråd?

Finns det föremål eller samlingar av historiskt intresse vid din avdelning eller institution?
Ta kontakt med Museum Gustavianum och få hjälp att avgöra vad som är värt att spara till eftervärlden.
Kontakta projektledaren Urban Josefsson, e-post: urban.josefsson@gustavianum.uu.se, tel 018-471 75 74, alt 471 75 71.

Gunilla Sthyr

Läs mer

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin