Två av sju anslag till starka forskningsmiljöer
Bildtext
Nu har Uppsala universitet återigen uppmärksammats för sina starka forskningsmiljöer. Två av sju femåriga miljonanslag går till forskning om klimatförändringar av sjöar och om ärftliga faktorer bakom sjukdomar.
Denna gång är det forskningsrådet Formas som fördelar 175 miljoner till sju starka forskningsmiljöer i landet. Varje miljö får fem miljoner kronor per år under fem år, vilket betyder ett tillskott på totalt 25 miljoner kronor till forskningsområdet. De utvalda miljöerna bedöms ha högsta vetenskapliga kvalitet och nytt för utveckling mot ett hållbart samhälle.
De två miljöerna vid Uppsala universitet leds av professor Kerstin Lindblad-Toh vid institutionen för medicinskt biokemi och mikrobiologi och professor Lars Tranvik vid institutionen för ekologi och evolution.
- Jätteroligt! Nu kan vi anställda fler doktorander och postdoktorer. Vårt samarbete med meteorologerna, som är ett resultat av universitetets strategiska satsningar efter den stora forskningsutvärderingen 2007, har varit väldigt lyckosamt, säger Lars Tranvik, professor i limnologi (sötvattensekologi).
Målet med deras forskning är att försöka förbättra anpassningen av den svenska dricksvattenförsörjningen till klimatförändringarna. Den förväntas nämligen leda till mer utsläpp av så kallade humusämnen från marken till sjöar och vattendrag. Dessa ger obehaglig färg, lukt och smak och måste tas bort när sjövatten används för dricksvatten. Klorering av humusrikt vatten kan skapa cancerframkallande ämnen och vissa humusämnen har hormonliknande effekter. Den stigande humushalten har redan orsakat problem för flera dricksvattenproducenter och inverkar dessutom på den mängd växthusgaser som avges från sjön.
- I det projekt som handlar om vattenrening ska vi bland annat samarbeta med Stockholms vatten som hämtar dricksvatten från Mälaren, säger Lars Tranvik.
Lindblad-Tohs grupp vill identifiera ärftliga faktorer för vanliga sjukdomar hos hund, med direkt nytta även för människan. Sjukdomsgener anrikas ofta inom vissa hundraser och är därmed lättare att hitta än hos människor. När generna hittats kan man söka dem hos människan och studera dem mera i detalj. Inom centret ska veterinärer, läkare och genetiker jobba tillsammans för att hitta gener för cancer, diabetes, inflammatoriska och neurologiska sjukdomar samt hjärt- och sjukdomar.
För mer information, kontakta professor Lars Tranvik, 073-322 58 30, lars.tranvik@ebc.uu.se eller Kerstin Lindblad-Toh (befinner sig i Spanien), e-post: kerstin.lindblad-toh@imbim.uu.se
Anneli Waara