Ett vitamin som leder till diskussion
Ska man äta extra vitamin D-tillskott, hur mycket ska man sola egentligen och hur mäter man bäst vitamin D i blodet? Diskussionen gick varm bland föreläsare och publik under Olof Rudbeckdagen på temat vitamin D.
En av de mest kända bilderna av vitamin D-brist är den av barnen som drabbats av engelska sjukan, rakitis, och fått deformerade ben under 1800-talets industrialism i Storbritannien. De trånga och dimmiga stadsgränderna gav inte de lekande barnen tillräckligt med solljus, vilket i värsta fall ledde till vitamin D-brist, ett mjukt skelett samt ko- och hjulbenthet. Men vitamin D har genom åren visat sig vara inblandat i otroligt många fler av kroppens processer än skelettbildning. Det flitiga vitaminet belystes under 2009 års Olof Rudbeckdag där de vetenskapliga föredragen utfördes av forskare inom många olika specialistinriktningar som hud, kirurgi, urologi, kemi, psykiatri och endokrinologi.
Varken bra med för mycket eller för lite
- Det här är en vetenskapens dag som vi i år tillägnar en av medicinens trotjänare – vitamin D, sa Britt Skogseid, vicerektor för vetenskapsområdet för medicin och farmaci.
Under den dramatiska titeln Vitaminet, brottet och döden talade Karl Michaëlsson, ortoped och docent vid Uppsala kliniska forskningscentrum och institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet, om osäkerheten i olika mättekniker för vitamin D.
- De olika mättekniker som används för att mäta patienters D-vitaminnivåer i blodet ger mycket varierande resultat. Och det gör det svårt att avgöra om en patient verkligen lider av brist på vitaminet eller inte, sa Karl Michaëlsson.
Hans slutsats var att det är viktigt att vara försiktig med att slentrianmässigt rekommendera ökat intag av D-vitamin. Studier har nämligen visat att även för höga nivåer av vitamin D kan innebära hälsorisker, något som ledde till många frågor från publiken i Grönwallsalen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Att sola eller icke sola
Förutom via kosten bildar människan vitamin D naturligt i huden med hjälp av solens UV-strålning. Och frågan om det är farligt eller inte att sola blev en pågående diskussion under Olof Rudbeckdagen. Desiree Wiegleb Edström, forskare och hudläkare vid Karolinska institutet, föreläste om att det utan solkräm behövs relativt få minuter i solen per dag för nå tillräcklig produktion av D vitamin i huden.
- De ljusa hudtyper som är vanligast på våra nordliga breddgrader behöver endast vara ute i solen kortare stunder, 5 till 15 minuter om dagen, under sommarhalvåret. Är man mörkhyad behövs mer tid eftersom den hudtypen inte producerar lika mycket vitamin D. Men man ska absolut inte bränna sig och absolut inte sola solarium – då ökar risken för hudcancer, sa Desiree Wiegleb Edström.
I en annan föreläsning efterlyste överläkare och psykiatriker Mats Humble dock en minskad ängsla för solens strålning. Enligt honom leder debatten om hudcancer till att folk är ute i solen för lite. Forskning har visat att vitamin D-brist under graviditeten kan påverka fostrets hjärnutveckling, något som kan visa sig i olika psykiska sjukdomstillstånd när barnet växer upp och sedan blir vuxen. Flera av hans egna patientexempel visar också att tillskott av D-vitamin kan motverka både säsongsrelaterade depressioner och psykotiska tillstånd.
- Här behövs mer information till riskgrupper för vitamin D-brist i Sverige. Personer med mörk hud som invandrat från soligare breddgrader till mörka Sverige till exempel kan få bristsjukdomar eftersom de inte bildar lika mycket D-vitamin från solljus som personer med ljus hud, sa Mats Humble.
Pristagare höll föreläsningar
Olof Rudbeckdagen arrangerades för tolfte året i rad av Upsala Läkareförening och vetenskapsområdet för medicin och farmaci vid Uppsala universitet. Dagen till ära och till trumpetfanfarer delades också två priser ut till forskare vid Uppsala universitet. Lilla Fernströmpriset går till professor Kerstin Lindblad-Toh vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi för hennes forskning om tamhundens genetik med målet att hitta sjukdomsgener i människa.
- Likheterna mellan hundens och människans DNA gör att vi tack vare sjukdomsgenerna kan arbeta oss fram till bättre diagnostik och behandlingsmetoder, sa Kertin Lindblad-Toh.
Olof Rudbeckpriset, som delas ut av Upsala Läkareförening, går till professor i kärlkirurgi David Bergqvist vid institutionen för kirurgiska vetenskaper som i sin pristagarförelsäning talade om pulsåderbråck i buken. Även Phadia Allergy Research Forum, PhARF, delade ut sitt internationella pris inom immunologi till astmaforskaren Hamida Hammad.