Nya rön om verklighetens greve Dracula
Vampyrer är populära just nu i böcker, på film och i teveserier. Men det finns också en verklig bakgrund till vampyrromanerna - i 1700-talets Transsylvanien. Förebilden för greve Dracula är en annan än vi trott, menar Anders Kaliff, professor i arkeologi vid Uppsala universitet.
I den populärvetenskapliga boken Dracula och hans arv – myt, fakta, fiktion presenteras nya spännande rön om den verkliga bakgrunden till Bram Stokers roman om Dracula.
Idag menar många att Bram Stokers förebild var den grymme rumänske 1400-talsfursten Vlad Dracula eller Tepes (pålspetsaren). Anders Kaliff har en annan teori, nämligen att förebilden var en sentida ättling till Vlad Tepes som levde under andra hälften av 1600-talet. Han ansågs dessutom vara en vampyr under sin levnad, liksom flera av hans familjemedlemmar.
- På den här tiden fanns en utbredd vampyrskräck inte bara i Transsylvanien utan också i delar av Ungern och Österrike, berättar Anders Kaliff.
- Det finns arkeologiska fynd som visar att man på 16- och 1700-talet grävde upp gravar och slog pålar genom kropparna, för att oskadliggöra vampyrer. För 300 år sedan skrevs vetenskapliga avhandlingar om detta i flera olika europeiska länder.
Reste i Transsylvanien
Anders Kaliff är professor i arkeologi med inriktning på begravningsriter. När han installerades som professor förra året handlade hans föreläsning just om vampyrer och förkristna begravningsritualer.
Boken om Dracula är dock rent populärvetenskaplig och han beskriver den som ett hobbyprojekt. Bakgrunden till historien fick han när han reste omkring i Rumänien på 80- och 90-talet.
- Jag lärde känna en forskare som gav en ny bild av vem den verklige Dracula var, en teori som det också finns belägg för. Den verkliga historien ligger faktiskt närmare Bram Stokers roman än man tidigare trott och utspelade sig då vampyrskräcken var som störst.
Fascination för vampyrer
Historien har Anders Kaliff burit med sig sedan dess och han har arbetat med boken i flera år. Att den släpps nu, när intresset för vampyrer är så stort, får ses som en lycklig tillfällighet.
Genom historien har vampyrerna väckt intresse fast på olika sätt. I boken kopplas 1700-talets vampyrskräck till dagens vampyrmyter i böcker, film och på teve.
- På 1700-talet fanns en verklig, fruktansvärd rädsla för vampyrer. Idag finns det snarare en fascination för vampyren som visserligen är fördömd men samtidigt evigt ung. Det finns erotiska undertoner i vampyrmyten, där blodsugandet påminner om kärleksakten. Samtidigt finns det en stark koppling till den kristna tron och nattvarden, säger Anders Kaliff.
Fotnot: Anders Kaliffs bok Drakula och hans arv - myt, fakta, fiktion ges ut på förlaget Efron och dotter
Annica Hulth