Barn och unga i fokus när forskare mötte praktiker
Välfärdsapati, digitala kunskaper och utsatthet för våld var några av ämnena under konferensen Forskning pågår om barn och unga. Runt 350 yrkesverksamma från kommuner, landsting och privata aktörer kom till Uppsala för att delta på konferensen som är en mötesarena för forskning och praktik.
För bara några veckor sedan klubbades ett nytt samverkansprogram vid Uppsala universitet och den fjärde upplagan av den tvärvetenskapliga konferensen Forskning pågår om barn och ungdom kan i det perspektivet beskrivas som ett gott exempel.
- Det här är ett bra exempel på att vår samverkan är och ska vara dubbelriktad. Vi ska föra ut kunskap från vår forskning till samhället samtidigt som vi ska ta intryck från samhället runt omkring in i vår forskning, sa förvaltningsdirektör Ann Fust som inledde konferensen i universitetshuset.
Passiva människor i välfärdslandet
Forskning pågår genomförs i samverkan mellan Uppsala universitet och Regionförbundet och under dagen presenterades barn- och ungdomsforskning inom ett brett fält av områden vid Uppsala universitet. Frank Lindblad, forskare vid institutionen för neurovetenskap, inledde om välfärdslandets gåta under frågeställningen varför barnen inte mår lika bra som de har det. Han tog bland annat upp Skolverkets statistik över ungas upplevelse av stress i skolan, vilken tyder på att upplevelsen av stress ökade rejält från 1997 till 2003 för att sedan minska igen 2006.
- Jag tror inte att prestationskraven i den svenska skolan är högre nu än förr i tiden. Uppgången av stress i början av 2000-talet tyder hellre på att stressbegreppet hade sitt inträde i ungdomsspråket och ungdomskulturen vid den tidpunkten, sa Frank Lindblad.
Dessutom är människor i välfärdslandet, enligt Frank Lindblad, drabbade av en sorts välfärdsapati där vi fostras att vara passiva och lägga ansvaret på det omkringliggande samhället. Förväntningarna på välfärdssamhället är helt enkelt större än själva välfärdsutvecklingen.
- Vi lever i en tid då barn får smärtstillande salva när de ska få ett nålstick hos doktorn. Vi kan sätta gps-sändare på våra barn för att inte tappa bort dem och hjälmar på deras huvuden så att de inte slår sig när de lär sig gå. I förlängningen tenderar individer att skapas som är passiva och har svårt att förverkliga sig själva, fortsatte han.
Positivt med ungas digitala kunskaper
Många igenkännande skratt och överraskande sus gick genom publiken när Else Nygren, universitetslektor vid institutionen för informationsvetenskap, pratade om den så kallade nintendogenerationens datorspelande och internetanvändande.
- Jämfört med medelålders människor kan den unga generationen idag skaffa sig kunskap på nya sätt med den digitala tekniken. De har lärt sig att producera och söka information samt öva kritiskt tänkande i den digitala miljön, sa Else Nygren.
Andra teman för dagen var barns perspektiv på ett liv i ekonomisk knapphet, uppväxtmiljöns betydelse för missbruk senare i livet och mångfald i ett föränderligt samhälle. Publiken satt också koncentrerad när Gun Heimer, chef för Nationellt centrum för kvinnofrid, berättade om ungdomars utsatthet för våld.
- Forskning och utbildning i sådana här frågor är bra. Sedan måste vi också göra någonting åt problemen rent praktiskt. Vi har bland annat tagit fram en serienovell som ni kan använda er av för att få unga att reflektera över och diskutera sexuella övergrepp, sa hon.
"I förlängningen nytta till våra unga"
Förvisso är akustiken i universitetshuset god. Men om lyckad samverkan kan mätas i ljudnivåer torde det kraftiga sorlet under mingelpauserna i trapphallen ändå tyda på ett gott resultat.
- Forskning pågår är ett forum för att börja tänka. Om någon föreläsning är extra intressant för ens verksamhet kan man kolla upp den forskningen i efterhand och kanske kontakta forskaren, säger Ann-Charlotte Pellettieri, beteendeterapeut på gymnasieskolan Grafiskt utbildningscenter, GUC, i Uppsala som anser att Else Nygrens föreläsning om nintendogenerationen gett henne den största aha-upplevelsen under dagen.
-Jag har sett barns och ungas stora datoranvändande som något negativt. Här fick man en annan bild porträtterad för sig – den om att barn och unga söker och finner kunskap på andra sätt än vad vi gjorde när vi var unga och att det kan vara något positivt, fortsätter hon.
Det här är inte första gången som kollegorna från GUC deltagit i Forskning pågår och de är ense om att initiativet är lyckat.
- Vi som träffar ungdomar hela dagarna i jobbet behöver fylla på med sådan här kunskap från forskare. I förlängningen ger det nytta till våra unga, säger Marie Birkemyr, skolsköterska på GUC som framförallt tar med sig tankarna från Gun Heimers föreläsning om ungdomars utsatthet för våld hem till sin verksamhet.
Att programmet hade en stor ämnesvariation verkar alltså ha gått hem hos deltagarna, och variation är viktigt enligt arrangörerna.
- De yrkesverksamma möter barn och unga i så många olika situationer – därför är en variation av ämnen viktig. Men trots variationen så lyckades föreläsarna hitta beröringspunkter mellan varandras forskningsområden. Det kändes väldigt lyckat och nu ska det bli spännande att ta del av utvärderingarna, säger Britt-Marie Jacobsson, utbildningsledare vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci på Uppsala universitet och en av arrangörerna bakom Forskning pågår.