Pengar för miljöforskning till Uppsalaforskare

Forskningsprojektet är tvärvetenskapligt och syftar till att nyttja restprodukter på ett effektivt och miljövänligt sätt. Det bygger vidare på ett tidigare projekt vid samma institution. I restprodukter finns nämligen ämnen med betydelse för hälso-, livsmedel- och kosmetikabranschen och tanken är att dessa ska kunna utvinnas ur avfallet innan det, precis som tidigare, används som exempelvis djurfoder, jordförbättringsmedel eller bränsle i biogasanläggningar. Och det ska göras miljövänligt och effektivt.

-    Vi tar ett helhetsgrepp i projektet, från kemi till hållbar lönsamhet. Det är roligt om forskningen inte bara stannar vid en vetenskaplig publicering utan verkligen kommer till nytta för samhället tycker jag, säger Charlotta Turner, som koordinerar projektet.

Första steget blir att rena fram de ämnen gruppen tidigare lyckats utvinna ur avfall från en rad småföretag de har kontakt med. Främst riktar de in sig på s k polyfenoliska antioxidativa molekyler och fettlösliga vitaminer, men söker även andra kända eller okända industriellt intressanta föreningar. De metoder som används möjliggör snabba, automatiserade processer där enzymer kan återanvändas, organiska lösningsmedel undviks helt och energiåtgången är liten. Forskarna gör också analyser av företagsekonomisk lönsamhet med fokus på samhällsekonomiska miljöhållbara lösningar i nära samarbete med ett ”industribollplank”.

- Det är för att se till att hålla rätt riktning, så att det vi gör verkligen kan komma till användning. Målet är att processerna ska kunna skalas upp till industriell nivå, men det är förstås ingenting vi själv kommer att göra.

För framreningen ska storskaliga kromatografiska metoder utvecklas, där optimeringen görs med moderna datorsimuleringar för att spara lösningsmedel, energi och arbetskraft. Utvunna hälsofrämjande substanser kommer till exempel att kunna användas vid utveckling av nya, funktionella livsmedel och några av dem kommer att testas i forskning inom diabetes och neurodegenerativa sjukdomar.

-    Eftersom vi genomför både omfattande livscykelanalyser, samhällsekonomiska analyser och lönsamhetsanalyser, kommer vi också att kunna avgöra vilka tillämpningar och processer som verkligen leder till en utveckling mot ett mer hållbart samhälle, säger Charlotta Turner.

En rad andra forskare vid Uppsala universitet har också fått Formas treåriga projektanslag för spännande projekt. Bland annat får Monica Lind 6.5 miljoner för ett projekt om hälsoeffekter av en vanlig plastkemikalie, Björn Olsen 5.4 miljoner för influensaforskning och kulturgeografen Susanne Stenbacka 2.9 miljoner för forskning om landsbygdsutveckling. Dessutom får tre forskare drygt två miljoner kronor vardera; Claes-Göran Granqvist för forskning om energieffektiva fönster, Ahuja Rajeev för forskning om vätelagringsmaterial och Håkan Rydin för ett projekt som handlar om underlag för förvaltning av torvmarker. Dessutom fick fem personer finansiering för sin tjänst som forskarassistent.

Läs mer på Charlotta Turners projekt.