"Hjärnäpplet" för innovationer gick till Lars Stolt
- Jag tycker det här priset är det finaste man kan få och jag är enormt stolt över att få det här vid Uppsala universitet. Det uttryckte en märkbart glad och rörd Lars Stolt när han nyligen fick ta emot Ångströmstatyetten ”Hjärnäpplet – frukten av ett tankefrö” .
Uppsalaforskaren Lars Stolt är idag teknisk doktor i ett börsnoterat energibolag, Solibro AB, som tillverkar en ny generation solceller, baserade på Cigis tunnfilm-teknologi. Det är en innovation med sitt ursprung från forskningen vid Uppsala universitet och som kommersialiserats och nått en internationell marknad.
För den ”resan” – hela vägen från idé till ett säljande produkt - fick Lars Stolt ta emot årets Ångströmstatyett – eller som man säger ”Ångströminnovationernas Oscarstatyett” ”Hjärnäpplet”, som tilldelas den forskare som under åren fram till idag, använt sig av innovationssystemets olika delar och dessutom har en hållbar affärsidé.
Hjärnäpplet är designad av Richard Karmhag (Chromogenics) och ska associera till materialvetenskap och innovation. Formen är en trunkerad oktaeder, med tyngd av järn och koppar, en öppningsbar ask med en glaspärla i. Tillverkningen är en donation av Rolfs Mekaniska Verkstad i Pålsboda.
- Du är stark också, inte bara klok, kommenterade rektor Anders Hallberg när han överräckte den tunga statyetten till Lars Stolt, som uttryckte hur viktigt det var att få ta emot priset vid det egna universitetet.
UU Innovation stödjer forskare
Den här dagen uppmärksammades flera forskare vid Ångströmlaboratoriet med priser för sina innovationer. Priset ”Vision” delades ut till alla som, via universitetets innovationssystem, tagit patent på sina ideer under året.
Det hela inleddes med några väl valda ord av rektor Anders Hallberg:
- Innovationer är oerhört viktigt för Uppsala universitet och det är också något vi lyfter fram i vårt nyligen tagna samverkansprogram. UU Innovation har uppdraget att verka för och stödja forskarna i arbetet och det sker genom patentrådgivning, projektledning och affärsrådgivning och på olika sätt nyttiggörande av forskningsresultat, som genom kommersialisering.
EU och kunskapstriangeln
Nyligen skickade högskole- och forskningsminister Tobias Krantz ett brev till landets universitets- och högskolerektorer, där han informerar om de slutsatser som EU:s ministrar enats om; att stärka den så kallade kunskapstriangeln mellan utbildning, forskning och innovation – i Europa.
Krantz uppmanar universitet och högskolor att intensifiera arbetet med att stärka utbildningens och forskningens innovationskraft och lärosätena ombeds också rapportera in vilka insatser man redan idag gör.
Anders Hallberg påpekade att det är forskningskvalitet som utgör grunden för bra innovationer, och basen är grundforskning.
- Det är vid universiteten som grundforskning kan ske, i en anda av akademisk frihet. Jag ser heller inget motsatsförhållande mellan grundforskning och kommersialisering, tillade rektor.
- Att söka patent är oftast ett av de första stegen på väg mot en kommersialisering och genom att vi nu delar ut ett antal priser vill vi stimulera ett antal forskare vid Ångströmlabbet till att också ta de följande stegen.
Flera pristagare
UU Innovation, som skapades för ett par år sedan, ska vara en brygga mellan forskare och företag och ÅMA, Ångström Material Academy, är ett av verktygen i UU Innovations verksamhet med fokus på att jobba ihop med företag.
Följande forskare och visionärer har fått årets pris för sina patent:
Claes-Göran Granqvist (2 patent), Gunnar Niklasson (2 patent)och Nuru Mlyuka (2 patent), Håkan Engqvist (5 patent), Jonas Åberg (4 patent), Shi Cheng, Zhigang Wu, Ken Welch, Maria Strömme, Ilia Katardjiev, Johannes Enlund, Linda Johansspn och Ventsislav Yantchev.
Gunilla Sthyr