Doktorander vill ha tydligare riktlinjer

De flesta doktorander är nöjda med forskarutbildningen, men det finns också utvecklingsområden.

Enkäten tar upp allt ifrån handledning och kursutbud till arbetsmiljö och framtidstro och har genomförts av enheten för kvalitet och utvärdering. Det är en uppföljning av en tidigare studie som genomfördes 2002. Samtliga 1 674 doktorander har tillfrågats och 943 av dem (56 procent) svarade.
Resultaten går att utläsa för varje enskild institution för att man verkligen ska kunna göra konkreta, riktade insatser. Dessutom är en övergripande rapport på gång.
- Vi vill ge ett underlag för det kontinuerliga utvecklingsarbetet, men man får komma ihåg att det här inte är den enda sanningen utan resultaten måste tolkas i sin kontext, säger Maria Björnemark som är projektledare för studien.
På flera punkter är resultaten goda. Tre fjärdedelar (74 procent) instämmer i ganska eller i hög grad att de är mycket nöjda med sin forskarutbildning. Tre fjärdedelar (75 procent) instämmer i att handledningen har fungerat bra under det senaste året. De som har undervisat värderar sina erfarenheter av detta som värdefulla (93 procent ganska eller mycket värdefulla).
Men det finns också utvecklingsområden där forskarstudenterna är mindre nöjda.
- Många efterfrågar en tydligare struktur och riktlinjer för handledning. Vi har en jämförelsevis välreglerad forskarutbildning men det återstår en del arbete med att göra det känt för doktoranderna, säger universitetets utvärderingschef Åsa Kettis Lindblad.

Tydligare krav

Doktoranderna vill till exempel ha tydligare krav för handledning, med riktlinjer för vad som förväntas av doktoranden respektive handledaren. De vill också ha ett större kursutbud och förbättra informationen om kursutbudet.
- Doktoranderna föreslår att man kan lösa det genom att samverka mer kring forskarkurser inom fakulteten, mellan fakulteter och med andra universitet, säger Maria Björnemark.
Studien visar att var fjärde doktorand upplever påtaglig stress, vilket visar att det finns psykosociala förbättringar att göra.
- Försörjnings- och anställningsformer kan också förbättras vilket också sker. Ett exempel är att doktorander som antas med utbildningsbidrag som försörjningsform efter 1 juli 2010, ska föras över till doktorandtjänst redan efter ett års heltidsstudier, säger Åsa Kettis Lindblad.

Lyfta gemensamma frågor

En universitetsövergripande grupp har bildats med uppgift att hitta sätt att stimulera diskussioner och åtgärder utifrån resultaten.
- Den 25 mars har vi ett seminarium om forskarutbildningen, som tar upp den svåra balansgången mellan krav på struktur och forskningsvurm. Den riktar sig både till handledare, doktorander och forskarutbildningsansvariga, säger Åsa Kettis Lindblad.
Att utvecklingsarbete pågår syns när man jämför resultaten från doktorandenkäterna 2002 och 2008. Resultaten visar att 96 procent av doktorander har en biträdande handledare, jämfört med 64 procent 2002. Andelen som anger att den individuella studieplanen följs upp årligen har ökat från 67 procent till 80 procent.

Fakta:

Rapporter för varje fakultet

Enkätundersökningen utfördes under 2008 och resultaten har publicerats i en rapport för varje fakultet under 2009. Sammanlagt finns det nio rapporter, som alla går att ladda ned på nätet, under namnet: ”Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet. Resultat från en universitetsövergripande enkätundersökning.”
Se också ”Arbetsförhållanden för kvinnor som är doktorander - en intervjustudie” från december 2008.

Rapporter från enheten för kvalitet och utvärdering