En ljusnande framtid för sjukvårdsexport

Den internationella marknaden för sjukvård växer – och borde Sverige vara en del av den? Vad skulle det i så fall betyda för sjukvården, för läkemedelsindustrin och för Mälardalsregionen i stort?
Det var några högst aktuella frågeställningar som samlat 150-talet företrädare och beslutsfattare från landsting, universitet, läkemedelsföretag, departement och forskningsfinansiärer till en halvdagsseminarium i Uppsala.
Akademiska sjukhusets direktör Marie Beckman Suurküla hälsade välkommen innan hon lämnade ordet till Sveriges handelsminister Ewa Björling.
- Svensk sjukvård har ett otroligt starkt varumärke utomlands och den har potential  att bli en av våra största exporter någonsin. Vi har vetenskapen, infrastrukturen och kvalitet. Vad som krävs är en bättre fungerande handel med sjukvårdstjänster, där måste vi bli bättre, sa handelsministern och avsåg med Exportrådets hjälp skapa en särskild exportplattform för ändamålet.
- Jag kommer nyligen från en resa i Gulfområdet och i de fyra länder som jag besökte stod svensk sjukvård först på önskelistan. Här finns en stor marknad.

Världens tredje bästa life sciencekluster

Om Sveriges komparativa fördelar talade Karin Lind-Mörnesten, vd för stiftelsen Swecare, som en är medlemsorganisation med en mängd aktörer, med uppgift att öka samverkan, kartlägga, identifiera  och driva projekt inom sjukvårdssektorn.
Sjukvården är en av världens mest intressanta ”branscher”, ansåg hon, som involverar omkring 700 000 arbetande personer i Sverige. Det är också den näst snabbast växande exportbranschen i Sverige idag.
Karin Lind-Mörnesten räknade upp några av våra goda förutsättningar för sjukvårdsexport, som ett starkt varumärke och i förhållande till många andra länder ett väl fungerande hälso- och sjukvårdssystem, dokumentation av resultat och kvalitet samt en lång tradition av goda innovationer.
- Sverige har flest life science-företag per capita i världen – och Stockholm-Uppsala regionen har det tredje bästa life scienceklustret i världen!

Entreprenörskap saknas

Innovationerna från Sverige  har varit många, och för att  bara nämna några: respiratorn, den artificiella njuren, pacemakern, gamma kniven, Xylocain och Losec…
- Men vi kan inte vara bäst på allt, det har vi inte resurser till. Därför handlar framtidens utveckling mycket om att våga välja och att våga släppa specialistområden till andra regioner, städer eller länder, sa hon och nämnde områden där Sverige har fördelar; e-health, eldery care/care for disable och healthcare management bland annat.
- Våra ledare i vården är också extremt efterfrågade utomlands - man vill ha svenska sjukhuschefer.
Vad som däremot saknas för att exportera den svenska sjukvården är entreprenörskap. Vi måste kunna omvandla det vi gör till en tjänst, marknadsföra och sälja tjänsten. Det är oavhängigt om vården är i offentlig eller privat regi, möjligen har man redan en del verktyg om man agerar på den privata marknaden, menade Karin Lind-Mörnesten.

Läkemedelsföretag vill samarbeta

Sverker Ljunghall, chef inom AstraZenecas forskning berättade om flödet för att skapa ett nytt läkemedel. Det tar cirka tio år – från idé till produkt.
Problemet på senare år är att antalet produkter blivit färre, samtidigt som kostnaderna för läkemedelsbolagen ökat.
- Det beror bland annat på att vi gör mer komplexa studier innan vi släpper en produkt. En tydlig trend är också att vi vill göra prövningar av läkemedlet hos den befolkning som man ska exportera det till.
Sverker Ljunghall sa att framtiden kräver ett ökat samarbetet med universitet, sjukhus, organisationer, företag etc, då inget läkemedelsbolag längre kan agera på egen hand.
Kan en ökad sjukvårdsexport ändra förutsättningarna?
- Ja, svarade Sverker Ljunghäll, en större och mer differentierat patientunderlag ökar också kvaliteten på vården.

Framgångsrikt center vid Akademiska sjukhuset

Han tog ett exempel från verkligheten ”the Uppsala Center of Excellence for Endocrine Tumors”  vid Akademiska sjukhuset, som är ett nationellt och internationellt center för patienter med denna typ av tumörer.
Britt Skogseid, vicerektor för vetenskapsområdet Medicin och farmaci, som varit med och byggt upp centret, berättade att man tar emot 90 procent utomlänspatienter och att 30 procent av remisserna kommer från utlandet.
Hon konstaterade att den kliniska forskningen är ett lyft för sjukvården och att  även spetsforskningen är en förutsättning för sjukvårdsexport.
- Det är ett kvitto på att forskningen håller hög kvalitet, sa hon efter att ha presenterat Uppsala universitet och den medicinska fakultetens styrkeområden.

Stark vi-känsla

Vad som gjort center of Excellence for Endocrine Tumors så framgångsrikt är, förklarade hon,  bra forskning/ personal,  en stark vi-känsla , gott omhändertagande av  patienten och ett ”streetsmart” koncept att satsa på ovanliga och outforskade sjukdomar.
Att utveckla sjukvårdsexporten får dock inte innebära att läkemedelsbolag och andra aktörer blir styrande, menade vicerektorn.
- Vi måste värna en akademikerstyrd forskning, en forskning som inte är sponsrad av industrin, underströk Britt Skogseid.
Efter de olika föreläsarna blev det tillfälle till paneldebatt och även frågor från publiken. Moderator var Christer Isaksson, Gullers Grupp.
Arrangörer till förmiddagen var Akademiska sjukhuset, Regionförbundet, SLU, Uppsala Bio och Uppsala universitet.