Bilden som verktyg i forskning och sjukvård

Journalistseminariet ”Imaging – den medicinska bilden” arrangerades av Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Under seminariet gav forskare från olika områden exempel på hur de använder bildtekniker för snabbare diagnoser, mer individanpassad behandling och bättre uppföljning av behandlingseffekter. 

Två forskare, Elna-Marie Larsson och Tomas Bjerner, berättade om hur de använder sig av MR-teknik (magnetresonanstomografi) inom sina forskningsfält. Larsson inom hjärnforskning och Bjerner i sin forskning om hjärtat. Bjerner beskrev målen med sin forskning som en vandring längs Kåbovägen i Uppsala.

- Vi vill kunna bli bättre på att förutsäga hinder på livets väg, förklarade Bjerner och visade i sin powerpoint-presentation hur ett vägarbete längre fram på vägen plötsligt blev synlig under promenaden.

Hindren Bjerner försöker se på längre håll i sin forskning är hjärtsjukdomar. Med hjälp av MR-bilder från ett stort urval av patienter har han och kollegor upptäckt att många har ärr på hjärtat utan att veta om det. Nu arbetar de med att ta reda på vad som orsakat ärren och vad ärren betyder för patientens framtida hälsa. Löper dessa patienter större risk än andra att drabbas av någon hjärtsjukdom?

Tomas Furmark, docent i psykologi, berättade om hur han använder PET-teknik (positronemissionstomografi) för att ta bilder av hjärnan hos människor som lider av social fobi. För dessa patienter är det extremt obehagligt att hålla anföranden inför publik. Den ångest patienten känner vill man fånga på bild.

- Patienten får hålla ett föredrag på ett par minuter medan de ligger i PET-kameran. Publiken står utanför på stolar och tittar in, synliga för patienten, förklarar Tomas Furmark.

Även Lars Lannfelt använder PET-teknik i sin forskning som fokuserar på Alzheimers sjukdom och demens. En PET-kamera kan exempelvis ta bilder av de plack som bildas i hjärnan vid Alzheimers. Cancerforskaren Barbro Eriksson berättade om PET-teknikens möjligheter att bland annat hitta mycket små tumörer och att ge vägledning i beräkningen av vilken behandlingsdos en enskild patient behöver. 

- Det har varit jätteintressant att lära sig mer om de olika teknikerna och att få en annan kontakt med forskarna. Annars blir det mest över telefonen, säger Anna Bratt från Dagens Nyheter, en av de journalister som deltog i seminariet.

Sune Larsson, forskningsdirektör på Akademiska sjukhuset, och Håkan Ahlström, överläkare vid röntgenavdelningen deltog också i seminariet.

Mer information om de olika forskarnas projekt finns på universitetets hemsida.