Poliser tog del av forskning på bred front

Straff- och processrätt, sociologi, genusvetenskap, rättsmedicin, forensisk vetenskap, farmaci, materialvetenskap, kemi och IT är bara några exempel på forskningsområden vid Uppsala universitet som har relevans för polisens verksamhet. Yrkesverksamma inom polis och rättsväsende, från Luleå i norr till Göteborg i söder, kunde ta del av forskningsbredden under konferensen Polisforskning pågår i universitetshuset.

Kulturanalys av hedersrelaterat våld
Under ett av de valbara seminarierna stod hedersrelaterat våld i fokus. Mikael Kurkiala, lektor vid institutionen för kulturantropologi och etnologi, gav åhörarna en analys av samhällsdebatten efter några mycket uppmärksammade kvinnomord i Sverige. I Uppsala 2002 mördades Fadime Sahindal av sin pappa. Två år senare sköts Alexandra Fossmo till döds i Knutby. I det senare fallet styrde den efterföljande debatten in på betydelsen av normer, värderingar och rituella handlingar inom filadelfiaförsamlingen i Knutby – där offret, hennes man och mördaren varit verksamma.
– Offentliga debattörer analyserade mordet i relation till församlingslivet i Knutby. Efter mordet på Fadime däremot, var det inte okej att göra en analys av den hederskultur som Fadime själv offentlig kritiserat innan hon blev mördad. Istället beskrevs mordet ofta som ett utfall av en tänkt universell könsmaktordning, sa Mikael Kurkiala.
Enligt honom tyder detta på att det förekommer en sorts apartheid i den svenska synen på kultur – där det bara i vissa fall är okej att utföra kulturanalyser.

Rättssäkert bemötande av sexualbrottsoffer
Temat var våld även när Gun Heimer, föreståndare vid Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), talade om samhällets bemötande av sexualbrottsoffer. NCK har ett regeringsuppdrag att ta fram ett nationellt program för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexualbrott. Bland annat har man tagit fram en handbok som stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i mötet med offer för sexualbrott.
– Det är inte lätt att möta ett chockat offer för sexualbrott. Men sjukvårdspersonalen måste komma ihåg att ställa rätt frågor och ta rätt prover, sa Gun Heimer.
Nu pågår ett pilotprojekt där arbetsmetodiken testas på kvinnoklinikerna på fem orter i landet.
– Men för att sexualbrottsoffer ska bemötas på ett rättssäkert och konsekvent sätt av samhället måste naturligtvis även polis, åklagare, domstolar och kriminalvård göra rätt och ha koll på sina attityder och värderingar.

Teknisk revolution försvårar polisarbete
Ett seminarium som drog storpublik var det som handlade om vit-maktvärlden och AFA, antifascistisk aktion. Heléne Lööw, forskare vid historiska institutionen, berättade om rörelsernas syn på och strategier gentemot polisen i ett historiskt perspektiv. Om man jämför strategierna på 60- och 70-talen med dagens strategier är skillnaderna stora, bland annat på grund av Internet och sociala medier.
– Nutida proteströrelser har inte samlade ledargestalter som polisen lätt kan identifiera och sätta under spaning. I och med den tekniska revolutionen bygger verksamheten istället på nätverk. Det här gör det mycket svårare för samhället att slå tillbaka, sa Heléne Lööw.

Justitieministern välkomnar satsningen
Några andra exempel på talare under konferensen är professor Fred Nyberg som talade om beroendemekanismer i hjärnan, professor Ingemar Thiblin som höll seminarium om pågående rättsmedicinsk forskning och universitetslektor Marie Eriksson som talade om barn som brottsoffer.
Konferensens arrangör, Centrum för polisforskning, är en ny centrumbildning vid Uppsala universitet. Syftet med verksamheten är att utnyttja det kompletta universitetets möjligheter att samordna polisforskning och viss högre polisutbildning i en strävan att bli en nationell kunskapspartner och en internationellt ledande forskningsnod avseende polisforskning. Justitieminister Beatrice Ask, som talade vid konferensen, poängterade betydelsen av initiativet att starta ett kunskapscentrum för polisforskning.
– Vi lever i en värld där organiserad brottslighet tar allt större plats. Vi politiker kan tillsätta mer resurser men vi behöver också tillsätta mer kunskap från forskningen. Om varför brott begås, om modern teknik, om förebyggande arbete, om rekrytering till brottslighet. Det krävs tvärvetenskapliga perspektiv om polisen ska kunna göra ett bra arbete, sa Beatrice Ask.

Fakta om konferensen
Polisforskning pågår är en del av den tvärvetenskapliga fortbildningskonferensen Forskning pågår som sedan 2003 genomförs i samverkan mellan Uppsala universitet och Regionförbundet. Syftet med konferenserna är att presentera aktuell forskning, skapa en mötesplats för forskare och yrkesverksamma samt stärka kontakterna mellan universitetet och praktiken.