Dialogen viktig för läs- och skrivinlärning

Att lära sig läsa och skriva består inte bara av att ”knäcka den skiftliga koden”. Det gäller också att kunna använda den till att läsa och skriva inom en mängd ämnen och sammanhang.

- Redan i tidig ålder läggs grunden för ett barns förståelse och framtida engagemang, när de vuxna tillsammans med barnet går in i texten, bearbetar och förklarar innehållet, säger Caroline Liberg.

I ett internationellt perspektiv hävdar sig svenska familjer väl när det gäller att ge små barn en stimulerande hemmiljö för att utveckla skriftspråket. I nästa skede ska barnet själv lära sig läsa och skriva och förstå skriftens abstrakta principer om bokstäverna. Fokus i dagens skola ligger här.

- Men när barnet väl utvecklat en grundläggande läs- och skrivförmåga kommer nästa stora utmaning. Om inte förr så möts barnet med kraft av en stor mängd text under det tredje och fjärde skolåret. För många elever kan det bli rena chockupplevelsen, eftersom texterna är så informationstäta, säger Caroline Liberg.

I denna fas lämnas eleverna oftast helt själva med stora textmängder och utan något större stöd från lärarna.  Den pedagogiska trenden sedan 1980-talet har varit att barnen ska klara detta på egen hand.

- Men samspelet med andra och dialogen är väldigt viktig för lärandet. Det tillför olika infallsvinklar åt innehållet. Kontrastverkan är grunden för allt lärande. Olika ämnestexter ställer också olika krav. En text i exempelvis fysikämnet är ofta förklarande, medan andra texter är berättande, argumenterande etc. Eleverna måste lära sig att bemöta alla dessa texter på de olika ämnenas villkor och krav på lärande.

- Vid Uppsala universitet har vi nyligen fått pengar för att kunna inrätta en forskarskola för att studera texter i matematik och naturvetenskap och hur elever klarar att möta de här texterna. Det är grundläggande frågor för att förstå hur de utvecklar kunskaper i dessa ämnesområden, menar Caroline Liberg.

Läs mer:

Forskning inom didaktik