Fotspår som ändrar historien
Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med polska forskare upptäckt fossila fotspår från landlevande djur som är 395 miljoner år gamla. Upptäckten leder till den sensationella slutsatsen att landdjurens historia på jorden är minst 18 miljoner år längre än forskarna tidigare trott.
- Dessa resultat innebär att vi måste omvärdera en stor del av landdjurens tidiga utvecklingshistoria, säger en av studiens två ledare, professor Per Ahlberg vid institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi.
Under nästan åttio år har paleontologer sökt jorden runt efter ben och skelett av de tidigaste landryggradsdjuren eller “tetrapoderna” – ursprunget till alla senare amfibier, kräldjur, fåglar och däggdjur, inklusive människan. Deras fynd har tytt på att landryggradsdjuren uppkom relativt hastigt för ungefär 380 miljoner år sedan.
Men det finns en annan möjlig informationskälla om de tidigaste fyrfotadjuren: deras fossiliserade fotspår. Nu har ett polskt-svenskt forskarteam studerat fotspår vid Zachelmie stenbrott i Polen som är 18 miljoner år äldre än de äldsta kända skelettfossilen. Detta innebär att vår bild av landdjurens historia måste omvärderas radikalt.
Spåren visar att stora tetrapoder, upp till tre meter långa, levde i den marina tidvattenzonen för ungefär 395 miljoner år sedan. Även miljön är en överraskning: nästan alla tidigare hypoteser om tetrapodernas uppkomst har placerat steget från vatten till land i sötvattensmiljöer, och kopplat det till landvegetationens och landekosystemets utveckling.
- Istället verkar det nu som om att våra avlägsna förfäder lämnade havet för att kalasa på strandsatta djur som lämnats kvar av det ebbande tidvattnet, säger Per Ahlberg.
Läs mer:
Anna Malmberg