Kunskap om psykisk ohälsa viktig inför nästa katastrof
Gottröra, Estonia, tsunamin – forskare vid Uppsala universitet studerar den psykiska ohälsan hos nordbor som drabbats av katastrofer.
Det är långt efter det att dramat har lagt sig på katastrofplatsen och i medierna som den psykiska ohälsan kan drabba de som utsatts för en stor olycka eller katastrof. Depressioner, ångesttillstånd eller posttraumatiskt stressyndrom kan uppstå många år efter händelsen.
− Den psykiska ohälsan är kostsam både för individerna genom försämrad livskvalitet och för samhället genom sjukskrivningar, säger Tom Lundin, adjungerad professor och verksamhetschef vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri.
För att öka kunskaperna om den psykiska ohälsan efter stora olyckor och katastrofer inrättade Socialstyrelsen i början av 2000-talet Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Forskarna följer upp psykisk ohälsa bland överlevande och anhöriga efter exempelvis tsunamikatastrofen, förlisningen av Estonia och flygkraschen i Gottröra. Studierna har visat att det är exponering för fara under lång tid som spelar roll för den psykiska hälsan.
− Oavsett om du kämpat för en plats på en livbåt i Östersjön, haft en pistol mot tinningen eller sprungit för livet undan en flodvåg så är det exponeringstiden för hotet som avgör. Ju längre exponering för livsfara desto större risk för psykisk ohälsa senare, säger Tom Lundin.
Kunskapscentrum deltar i forskarnätverk nationellt och internationellt samt fokuserar på universitetets tredje uppgift – att föra ut kunskap till omgivande samhället.
− Målet är att hälso- och sjukvården och kommuner ska ha en krisberedskap för att ta hand om personer som lider av psykisk ohälsa efter katastrofer, säger Tom Lundin.
Läs mer:
Anna Malmberg