Naturkatastrofer kräver samlade forskarkrafter
Kunskapen om hur naturkatastrofer kan förutses och hur hjälp till drabbade samhällen kan se ut finns inom många olika forskningsområden. Uppsala universitet skapar därför en tvärvetenskaplig forskningsmiljö om säkerhet, krisberedskap och naturkatastrofslära.
- Problemen ute i verkligheten går tvärs igenom alla ämnesområden och fakultetsgränser. Därför är det viktigt att vi forskare också jobbar på det sättet när vi försöker lösa problemen, säger Sven Halldin, professor i hydrologi och kontaktperson för forskningsområdet Säkerhet och krisberedskap – naturkatastrofslära.
Forskningsområdet har fått del av regeringens strategiska forskningsmedel, något som ska föra den redan framstående forskningen ännu längre. Pengarna ska bland annat användas till att starta en forskarskola. Uppsala universitet kommer att samarbeta med såväl Karlstads universitet och Försvarshögskolan som med forskare i Mellanamerika.
Ett exempel på forskning inom området är seismologernas undersökningar av jordbävningar.
- Vad man skulle vilja göra är att mer exakt kunna förutsäga när ett skalv kommer. Det skulle rädda väldigt, väldigt många liv, konstaterar Roland Roberts, professor i fasta jordens fysik.
I Sverige visade tsunamikatastrofen att det inte är självklart att samarbetet mellan samhällets olika institutioner löper smidigt när en katastrof inträffar. Forskare med statsvetenskaplig inriktning kommer därför bland annat att titta närmare på hur samverkan i samhället ser ut vid sådana händelser och analysera hur det offentliga ledarskapet fungerar.
Läs mer:
Anna Malmberg