Den politiske entreprenören - en ny typ av politiker
Det håller på att ske en genomgripande förändring av det svenska demokratiska systemet. Partiernas medlemsantal sjunker och väljarna blir alltmer trolösa inför varje val. Inte ens de valda politikerna är lika trogna sina partier längre, visar forskning vid statsvetenskapliga institutionen. Omsättningen på riksdagsledamöter har ökat markant på senare tid och en ny typ av politiker har sett dagens ljus – den politiske entreprenören.
Snart är det val och röstfisket är i full gång. Vi väljare beslutar oss numera väldigt sent för vilket parti vi ska rösta på. 1964 var det bara 18 procent som bestämde sig först under själva valrörelsen. 2002 hade den siffran stigit till hela 57 procent! Och bland våra riksdagspolitiker finns samma trolösa tendenser. Den trogne partiarbetaren har fått konkurrens från den ”politiske entreprenören” som hoppar in och av politiken efter eget huvud.
– Vad vi ser är framväxten av en ny politikertyp, säger statsvetaren Shirin Ahlbäck Öberg som tillsammans med kollegan Jörgen Hermansson har forskat i ämnet.
De politiska entreprenörerna ser politik som ett uppdrag som snarare styrs med kortare kontrakt än med livslång bindning till ett parti. För dem är riksdagen bara en av flera tänkbara arenor för den egna agendan. De vill höras, synas och förmedla sitt budskap med alla tänkbara medel. Inte minst via massmedia. Lång, anonym, och trogen partitjänst lockar inte.
Det handlar om en genomgripande förändring av hela riksdagen.
– Omsättningen på våra politiker har ökat dramatiskt på senare tid. Förr tog det fem mandatperioder att byta ut hela riksdagen. Idag går det på 2,5 mandatperioder, säger Shirin Ahlbäck Öberg.
Dessa förändringar i det politiska arbetslivet får också konsekvenser för vårt demokratiska system i stort, menar forskarna.
– Vi går från en utpräglad partidemokrati till något som vi kallar en publikdemokrati. Partierna försvagas och istället för att förlita sig till partiapparaten vänder sig de ”politiska entreprenörerna” till media, konsulter och opinionsinstitut för att kommunicera sitt budskap till sin publik (sina väljare), säger Shirin Ahlbäck Öberg.
Publikdemokrati ska dock inte förväxlas med populism, menar Jörgen Hermansson.
– Möjligtvis är det så, att det finns större utrymme för populism i en publikdemokrati än i en partidemokrati. Å andra sidan får man inte glömma att dagens väljare är både bättre informerade och utbildade än förr. För att lyckas som politisk entreprenör måste man ha ett budskap som väljarna uppfattar som både viktigt och attraktivt.
Läs mer:
Forskning inom statskunskap
Anna Malmberg