Genetisk kartläggning med hjälp av kycklingar
Utvecklingen av våra husdjur och grödor är den viktigaste innovationen som skett under människans historia. Genetiken bakom denna utveckling är dock fortfarande ofullständigt känd. Ett stort steg mot att förstå processen har nu tagits då forskare använt ny teknik vid Uppsala universitet för att kartlägga arvsmassan hos åtta olika sorters tamhöns och deras anmoder, den sydostasiatiska djungelhönan.
- De studier vi gör på höns och andra husdjur fungerar som modeller för att förstå de grundläggande principerna för hur evolution går till på molekylär nivå i naturen, eller hur människans evolution gått till, förklarar Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi och koordinator för studien från Uppsala universitet.
- Den stora fördelen med husdjur är att vi kan göra korsningar och använda genetikens redskap för att med hög precision klarlägga vilka genetiska förändringar som är kopplade till en specifik egenskap. Vår nya studie gör kycklingen het som modellorganism både för evolutionsbiologisk forskning och för biomedicinsk forskning där man vill förstå geners funktion och betydelse för sjukdomstillstånd.
För fem år sedan publicerades DNA-sekvensen för hönans arvsmassa. Detta genomfördes genom att analysera en enskild höna. Projektet kostade ungefär 100 miljoner kronor att genomföra och involverade ett internationellt konsortium av forskare. I den nu aktuella studien har forskarna med en blygsam budget analyserat arvsmassan från åtta olika sorters tamhöns samt den röda djungelhönan, tamhönans ursprungsart.
- Detta illustrerar den revolution som nu sker inom biologisk och medicinsk forskning eftersom teknikerna för att kartlägga arvsmassan utvecklas oerhört snabbt. Projekt som vi bara kunde drömma om för några år sedan är nu fullt genomförbara, säger Carl-Johan Rubin, som deltar i Leif Anderssons forskargrupp.
Forskarna har utnyttjat de möjligheter som utvecklingen av ny DNA-teknik innebär för biologisk forskning. DNA-sekvenseringen har genomförts vid teknikplattformen Uppsala Genom Center, medan lagring och analys av de enorma datamängderna gjordes vid Uppsala universitets beräkningscentrum UPPMAX.
Läs mer:
Anna Malmberg