Segregationsforskning brännande aktuell
I Europa ses arbetskraftsinvandring idag som en viktig och nödvändig väg att möta låga födelsetal och en åldrande befolkning. Samtidigt pågår en debatt som pekar på problem och svårigheter förknippade med misslyckad integration och främlingsfientliga partier vinner mark i flera länder. Segregationsforskning av hög klass är därför efterfrågad.
Segregationsforskning vid Uppsala universitet bedrivs i en tvärvetenskaplig miljö vid institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) där statsvetare, kulturgeografer, ekonomer, sociologer och kulturantropologer samarbetar för att med sina olika perspektiv ta sig an segregationsfrågan vetenskapligt.
Vad leder boendesegregation till och hur kan den brytas? Hur ser barn från olika områden på varandra? Tjänar invandrare på att flytta till ett annat område? Blir man fattigare av att bo i fattiga områden?
- Frågor om segregation är forskningsmässigt komplicerade, de handlar också om klasstruktur och ekonomiska förutsättningar och det går inte att flytta på folk för att studera vad som händer. Men vi har världens bästa databaser för att ta oss an dessa frågor så vår forskning får stor internationell uppmärksamhet, säger Roger Andersson, professor i kulturgeografi och forskningsledare.
Databaserna gör det möjligt att följa hela befolkningen under lång tid: hur man växer upp, flyttar och gör karriär, hur man mår och vad man tjänar. Utifrån data kan sedan frågor ställas om grannskapseffekter, betydelsen av nätverk och val av skola. Det är också intressant att titta på städer av olika storlek och på politiska försök att bryta boendesegregationen. Just bostadsplaneringen är nämligen ett av få verktyg för samhället att försöka motverka segregation.
Roger Anderssons ser mycket som förändrats under sina 15 år som segregationsforskare. Det gäller frågans politiska betydelse, men också hur befolkningen i allmänhet ser på boende och segregation.
- Folk väljer mer strategiskt nu, det är hushållen själva som är drivande i segregationsprocessen. Och värderingar är svåråtkomliga för planeringsåtgärder, säger han.
Deras dialog med omvärlden är livlig och de får ofta uppdrag att göra analyser eller planeringsunderlag för olika kommuner. Forskarna bjuds också ofta in som föreläsare i olika sammanhang.
- Det är roligt och viktigt. Vi vill vara relevanta för samhället, säger Roger Andersson.
Läs mer:
Anna Malmberg