Fågels arvsmassa kan förklara hur nya arter uppstår
Hur går det till när nya arter uppstår? En kartläggning av arvsmassan hos flugsnappare kan ge oss svaret.
För en miljon år sedan fanns troligen bara en flugsnappare i vår del av världen, den svartvita. Men evolutionen har gått framåt och flugsnapparen har utvecklats i två olika riktningar. Numera finns halsbandsflugsnapparen, som i Norra Europa bara finns på Öland och Gotland, och en svartvit som lever i de flesta svenska trädgårdar. Utseendemässigt är det bara halsbandet som skiljer de båda arterna åt, men läten och inre anatomi är olika.
– Dessutom måste det finnas skillnader i reproduktionsapparaten, eftersom de båda arterna har svårt att tillsammans få en fertil avkomma, berättar Hans Ellegren som är professor vid Evolutionsbiologiskt centrum och ledare för det projekt som kartlägger de båda flugsnapparnas arvsmassa.
Projektet är tvärvetenskapligt och kopplar samman ekologi, evolution och genomik. Det är också ett av de första i världen som studerar hela DNA-koden hos ett vilt djur.
– Vi vill hitta de skillnader som finns i DNA-kodens sammansättning. Då kan vi förstå vilka gener som gör att två arter inte passar ihop, säger Hans Ellegren.
När kartläggningen är gjord hoppas Hans Ellegren och hans kolleger få svar på frågan om hur nya arter uppstår. Redan nu har forskarna sett tecken på att könskromosomerna spelar en särskilt viktig roll när det gäller att hålla arter isär. Hur långa tidsperspektiven är, vilka processer och miljöer som är inblandade.
– Det är viktig kunskap för att vi bättre ska kunna ta vårt ansvar för att förstå och bevara den biologiska mångfalden, menar Hans Ellegren.
Läs mer:
Anna Malmberg