Superstark kolflaga gav Nobelpris i fysik

– Det är ett ytterst vackert och unikt arbete Andre Geim och Konstantin Novoselov har utfört. Ett mycket välförtjänt pris, säger Antti Niemi, professor i teoretisk fysik på Uppsala universitet.

Andre Geim och Konstantin Novoselov, professorer och forskare vid University of Manchester, fick fram grafenet ur en bit grafit, sådant som sitter i blyertspennor. Men vanlig tejp lyckades de skilja ut en atomtunn flaga. Många trodde att så tunna kristallina material inte kunde vara stabila. Men grafen visade sig vara den tunnaste och samtidigt starkaste formen av kol någonsin.

Det helt nya materialet leder elektricitet lika bra som koppar och värme mycket bättre än alla andra kända material. Det är nästan helt genomskinligt och samtidigt så tätt att inte ens helium kan ta sig igenom.

Med grafenet kan fysiker nu studera en ny klass tvådimensionella material med unika egenskaper. Det tillåter experiment som ger nya infallsvinklar på kvantfysiska fenomen. Dessutom öppnar sig möjligheter att skapa en mängd nya material och ny elektronik. Grafen förväntas kunna ersätta kisel i transistorer vilket på sikt kan göra datorer ännu effektivare. Med sin förmåga att släppa igenom ljus och samtidigt leda ström lämpar sig grafenet att användas i genomskinliga pekskärmar, ljuspaneler och kanske solceller. Man skulle även genom att blanda grafenet med plaster kunna ta fram nya superstarka material för att bygga till exempel flygplan, bilar och satelliter.

– I framtiden kommer vi alla att lära känna grafen. Det kommer att omplacera kisel som grundämne och ge oss både snabbare och kraftfullare elektronik. Och det med hjälp av ett ämne som finns överallt – kol. Jag är mycket glad för det här, säger Antti Niemi.