Ny rapport om sjukskrivningar i den politiska debatten

21-9

Bildtext

I den politiska debatten har sjukskrivningar på senare år ofta likställts med problem och onödiga kostnader. Tidigare var samhällets ansvar mer i fokus. Det visar en ny IFAU-rapport av Malin Junestav vid ekonomisk-historiska institutionen.


Rapporten ”Sjukskrivning som politiskt problem i välfärdsdebatten – det politiska språket och institutionell förändring”  är gjord för institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, och studerar vad som sagts och skrivits om sjukskrivningar i den politiska debatten under 1900-talet, med fokus på de senaste tjugo åren, och  drar slutsatsen att språkbruket förskjutits. Sjukförsäkringsdebatten handlade vid 1900-talets början om en möjlighet att motverka fattigdom. Under 1990-talets krisår talades det om de ökade ohälsotalen som en effekt av ett hårdnande arbetsklimat. Under de senare åren har det allt mer handlat om överutnyttjande och individuellt ansvar.

– I det politiska språket ser jag hur individens behov och samhällets ansvar från första halvan av 1990-talet förskjuts mot aktivering och eget ansvar säger rapportförfattaren Malin Junestav. Hur vi talar om sjukskrivningarna samvarierar med hur regelverk och institutioner byggs upp. Ett striktare tal och ett striktare regelverk går hand i hand, menar hon.

Hur mycket sjukskrivningarna har debatterats har även det skiftat över tid. Från att knappt alls ha förekommit i den politiska debatten under slutet av 1980-talet skedde en ganska kraftig uppgång vid 1990-talets början. I riksdagsdebatterna kom den stora uppgången 1999–2000.

Rapporten analyserar riksdagsdebatter, utredningsmaterial, remissyttranden och beslutstexter om sjukförsäkringen från 1945 års diskussions-pm om sjukförsäkringen till ett femtiotal riksdagsdebatter och propositioner under de senaste decennierna. Analysen görs med en datorbaserad kvantitativ textanalys som kartlägger hur ofta och i vilka sammanhang olika begrepp förekommer. Utifrån det kan man dra slutsatser om de politiska idéerna och deras utveckling. Denna metod kombineras i rapporten med kvalitativ textanalys.

Kontaktinformation: Malin Junestav , Uppsala universitet och Mälardalens högskola. Hon nås på telefon 073-526 55 19 och e-post malin.junestav@ekhist.uu.se

Anneli Waara

Läs mer

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin