Svårupptäckt tumörform fokus för konferens i Uppsala

Bildtext
Svenska forskare tar i veckan ett första unikt steg mot en storsatsning för framtiden när det gäller tumörsjukdomen NET. Kunskapen om sjukdomen är liten trots att den är lika vanlig som livmoderhalscancer. Den 26-28 januari samlas ett stort antal yngre forskare från 14 olika länder i Uppsala för att utbyta vetenskapliga erfarenheter, möta världsledande experter och få hjälp att bygga nätverk för internationellt samarbete.
– I Sverige insjuknar mellan 400 och 500 personer varje år i någon form av neuroendokrin tumörsjukdom, NET. Symtomen är ofta diffusa och kan därför nonchaleras av både patienter och läkare, säger professor Eva Tiensuu Janson, specialist på neuroendokrina tumörer och initiativtagare till konferensen.
Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala finns ett så kallat Centre of Excellence med världsrenommé på NET-området och Eva Tiensuu Janson leder ett nordiskt forskningssamarbete på området.
– Jag har länge haft en önskan att erbjuda yngre forskare en möjlighet att mötas och diskutera olika vägar framåt, säger hon. Att på alla sätt stödja de yngre är ett av de bästa sätten att kraftsamla på ett viktigt forskningsområde.
Förutom det vetenskapliga utbytet får deltagarna möjlighet att i särskilda workshops förkovra sig inom andra viktiga områden som presentationsteknik, hur man söker forskningsanslag och hur man ökar sina möjligheter att bli publicerad i viktiga vetenskapliga tidskrifter.
Neuroendokrina tumörer utgår från hormonproducerande celler, till exempel i bukspottkörteln, och medför att körtlarna utsöndrar onormalt stora mängder hormon. Eftersom symtomen ofta är diffusa kan det dröja många år från de första sjukdomstecknen till att en patient får korrekt diagnos.
– Alltför många patienter har en spridd cancersjukdom när de kommer under behandling, säger Eva Tiensuu Janson. Den behandling som blir aktuell omfattar både kirurgi, medicinsk behandling med bland annat målsökande behandling med radioaktiva substanser, men vi skulle kunna uppnå ännu bättre resultat om patienterna kom tidigare till diagnos. Därför behöver vi satsa både på utbildning och ett brett internationellt forskningssamarbete där stora patientgrupper kan ge oss ny kunskap.
Anneli Waara