Nya rön ger bättre antibiotikadosering

– Felaktig antibiotikadosering och försiktiga doser är en säker väg till resistens. Motståndskraftiga bakterier överlever, växer och anpassar sig. Utan rätt dosering är det bara en tidsfråga innan vårt antibiotikautbud förlorar sin verkan. Att utvecklingen av nya medel står still gör inte utmaningen mindre, säger Elisabet Nielsen vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap.
I mars disputerade Elisabet Nielsen med sin avhandling Pharmacometric Models for Antibacterial Agents to Improve Dosing Strategies. I två parallella studier kartläggs hur vår kropp omsätter antibiotika, hur bakterierna reagerar och, i synnerhet, vad som händer i nyfödda barn. Att tala om genombrott i antibiotikadosering är knappast överord. Tre av avhandlingens fem artiklar har publicerats i ansedda tidskrifter och – betydligt viktigare – upptäckterna praktiseras redan vid Akademiska sjukhusets neonatalavdelning.

Elisabet Nielsens forskning kring barn bygger på en klinisk studie av antibiotikabehandling av nyfödda barn. Resultatet är en kvantitativ doseringsformel som tar hänsyn till i vilken graviditetsvecka barnet fötts liksom dess aktuella ålder. Därmed kan rätt antibiotikados sättas in omgående, utan att föregås av långa, för barnet obehagliga provtagningar.
– Studien var en tidskrävande process. Samtidigt var det oerhört inspirerande att ta sig an något så praktiskt användbart, att veta att forskningen kommer att göra skillnad för såväl barnen som föräldrar. Att rönen redan används i Uppsala och ser ut att sprida sig både i Sverige och internationellt är självklart extra roligt.

Elisabet Nielsens andra studie sätter fokus på optimal antibiotikaexponering i kroppen. Att med rätt dosering vid rätt tillfälle slå ut oönskade bakterier. Och tiden i labbet har gett resultat, en matematisk modell som beräknar antibiotikas effekt på bakterier i varje given situation. För vårdgivare är det en möjlighet att i datorn prova sig fram till rätt dosering innan behandlingen påbörjas. Men Elisabet Nielsen ser fler användningsområden.
– Flera av dagens antibiotika härstammar från 1940-talet då kraven på kunskap var lägre. Den dag accelererande resistens nödvändiggör ny antibiotikautveckling hoppas jag att min modell ska vara till hjälp, säger Elisabet Nielsen.