Stamningens mekanismer på spåren

– Filmen The King’s Speech, om hur kung George VI lärde sig bemästra sin stamning, har inneburit ett stort uppsving för allmänintresset kring stamning. Personligen anser jag att det är en realistisk skildring som undviker att framställa den stammande som ett offer, säger Per Alm, forskare och lärare vid institutionen för neurovetenskap.

Forskning kring stamning är ingen ny företeelse, men som i gränslandet mellan olika discipliner haft svårt att hitta fotfäste. På senare tid tycks emellertid allt fler forskare bekänna sig till den neurologiska skolan, en tillfällig trend, eller där för att stanna?

– Pendeln har svängt mellan många olika förklaringsmodeller. För varje slag närmar vi oss en sannare, mer komplex bild av hur olika aspekter hänger samman. I dag pekar allt mer på att motorisk instabilitet i talet är det grundläggande problemet och att psykologiska aspekter, som talrädsla, är en effekt av detta.

Per Alm, som själv har erfarenhet av stamning, saknade länge tillfredställande svar om hur stamning fungerar och vad det beror på. I vuxen ålder började han själv forska i området och disputerade 2005 med en avhandling om hjärnans basala ganglier. Efter några år i utlandet återvände Per till Sverige och Uppsala universitet där han i dag studerar stamningens bakomliggande mekanismer.

– Genom att kartlägga exakt vad som sker i stamningsögonblicket kan vi bättre förstå vad det är som gör att talet avbryts.

Per Alms forskning visar att den stammandes artikulationsmuskler ibland får otillräcklig aktivering, liksom att fel muskler kan aktiveras av misstag. Mycket talar för att det beror på styrningen av muskelaktiveringen från den supplementära motorarean, belägen mellan hjärnhalvorna. Att just talet påverkas kan förklaras av att den stammandes tal ofta styrs från båda hjärnhalvorna – normalt styr enbart vänster hjärnhalva – vilket medför ökad risk för osynkade signaler.

– Det är hypoteser, men till hösten räknar jag med att ha artiklar som stödjer teorin klara för publicering, berättar Per Alm.

Tillbaka till The King’s Speech, så antyds att George VI:s stamning skulle förklaras av traumatiska upplevelser i barndomen. I dag har sådana förklaringsmodeller inte längre vetenskapligt stöd, inte heller finns koppling till intelligens. Tidlöst korrekt är däremot scenen där kungen läser innantill lyssnandes till musik i hörlurar.

– För många stammande personer fungerar talet bättre i annorlunda talsituationer, som vid körläsning, sång, imiterande av dialekter eller på scen, bland annat påstås Marilyn Monroe ha stammat. För stammande som lärt sig en viss talteknik kan det till och med vara lättare att tala inför publik än vid kaffebordet, eftersom det är lättare att planera ett föredrag, menar Per Alm.

Många behandlingsformer för vuxna fokuserar just på praktiska övningar i syfte att begränsa stamningen, men också på att undvika att rädslan för stamning tar överhanden så man undviker talsituationer. Till de "traditionella" metoderna hör att tala mjukt och långsamt – vilket uppenbart stämmer in på Marilyn Monroes patenterade spinnande. Gentemot stammande barn handlar det framför allt om att göra talet lustfyllt, och ibland att arbeta med talet i lekfulla situationer där barnet känner sig duktigt. I dag avgörs valet av behandlingsform till stor del på individens ålder, motivation och egna vilja.

– Forskningen kring stamning påminner om att lägga ett stort pussel. Det tar tid, men nya bitar faller på plats efter hand, och med det förbättras möjligheterna att utveckla allt mer effektiva behandlingsmetoder, säger Per Alm.

Fakta: Stamning i siffror

• Cirka 5 % av alla barn stammar någon period, cirka 0,7 % av alla vuxna stammar
• Cirka 75 % av alla vuxna som stammar är män
• Forskare i USA fann nyligen en genetisk avvikelse som kan förklara 5-10 % av all stamning