Rapport från tonårshjärnan

21-9

Bildtext

Det är skönt att bli gammal. Att vara ung var för djävligt, skrev Hjalmar Söderberg redan 1907. Frågan är om seminariet Forskning pågår… om barn och ungdom hade fått författaren på andra tankar?


Vad är normalt? var utgångspunkt för seminariet Forskning Pågår… om barn och ungdom. Frågeställningen är knappast ny, men förmodligen svårare att besvara än någonsin förr. Det digitala samhället bryter snabbt ny mark och de sociala spelreglerna förändras i samma takt. Facebook och andra nätforum skapar tätare, styrda strukturer samtidigt som vi förväntas profilera oss som individer. Någonstans i allt detta ska våra barn och unga lyckas skapa sin identitet.
– Det är tuffare att växa upp i dag. Vår personliga utveckling kräver bekräftelse från omvärlden, men de sociala medierna har flyttat gränserna mellan offentligt och privat. Syns du inte finns du inte, och våra unga utsätts för en ständig statustävling. Det innebär ett givande och tagande, men framför allt krävande. Självklart bidrar det till en existentiell ångest kring att inte räcka till, sade Tommi Hoikkala (se bilden), forskare i Finska ungdomsforskningssällskapet.

En titt i statistiken bekräftar att våra barn och unga mår allt sämre. Det är en negativ spiral som tar sig uttryck i bland annat stress, anorexi och övervikt. Samhällets motdrag består inte sällan av diagnoser och, än vanligare, receptbelagda läkemedel. I Finland har användandet av antidepressiva medel åttadubblats den senaste tjugoårsperioden.
– Ungdomarna får betala ett högt pris för vad all denna individualisering gör på bekostnad av sammanhållningen i vårt samhälle. Många klarar inte statusracet och gruppen studieovana ungdomar som marginaliseras ökar. Kommer du dessutom inte in på arbetsmarknaden är det lätt att aldrig bli den anständiga medborgare som förväntas. Därför måste vi, vuxenvärlden, axla ansvaret att ge de här ungdomarna ett sammanhang, menade Tommi Hoikkala.

Under rubriken Sex in the city presenterade Tanja Tydéns forskarteam nya studier av ungdomars erfarenheter av och attityder till sex. Föga överraskande var Internet ett återkommande begrepp även här: Redan i tioårsåldern tar många barn del av pornografiskt material på nätet. Bland sextonåringarna har Internet klättrat till den tredje största källan till sexualkunskap, något som säkert bidrar till att åldersgruppen i princip accepterar renodlat sexuella relationer.
– Dagens ungdomar är mer sexuellt erfarna, vi ser också en ökad spridning av könssjukdomar och fler tonårsaborter. Dessutom utsätts pojkar för skeva stereotyper av hur ”en man ska vara”, vilket skapar press på att ha gjort vissa saker – och faktum är att allt fler flickor utsätts för sexuella övergrepp, konstaterade Elisabeth Häggström och Magdalena Mattebo.

Även lite längre upp i åldrarna, bland Uppsalas kvinnliga studenter, är attityderna allt mer tillåtande. Den genomsnittliga studentskan har haft cirka femton sexuella partners, andelen som genomgått en abort har raskt ökat från fem till åtta procent och inställningen till könssjukdomar kan sammanfattas med ”det händer inte mig, och händer det så fixar sjukvården det”.
– Det är tydligt att pornografin får allt större inflytande på vårt sexualliv. 65 procent av alla tillfrågade uppger att de blir inspirerade av det de ser, endast 12 procent uppfattar pornografin negativt, och då ofta i form av stress, sammanfattade Tanja Tydén.

 

 

Fakta:

Forskning pågår… genomförs i samverkan mellan Uppsala universitet och Regionförbundet Uppsala län. Dagen presenterar aktuell forskning om barn och unga, skapar en mötesplats för forskare och yrkesverksamma samt stärker kontakterna mellan universitet och praktik.

Magnus Alsne

Läs mer

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin