Vattenförsörjning – från teori till verklighet

Med forskningens hjälp hoppas Mouhamadou Samsidy Goudiaby att fler kan dra nytta av Senegalflodens vatten.

Mouhamadou Samsidy Goudiaby är inne på sitt fjärde år som forskarstudent och delar sin tid mellan Uppsala universitet

och universitetet Gaston Berger i S:t Louis, Senegal. Med stöd från International Science Programme (ISP) arbetar han med sin doktorsavhandling på två olika kontinenter, med en handledare vid sitt hemuniversitet och en vid Uppsala universitet.

Vi träffas på hans arbetsrum i Uppsala, fyra trappor upp i IT-institutionens hus. Flera datorer trängs på skrivborden, för det är framför datorn han gör sina beräkningar i numerisk analys. Hemma i Senegal har han lagt den teoretiska grunden för avhandlingen med professor Abdou Sene. Nu handlar det om att hitta ett bra sätt att tillämpa teorierna på verkligheten, med stöd av handledaren professor Gunilla Kreiss.

Sötvatten går till spillo

Utgångspunkten för hans forskning är ett verkligt problem, nämligen vattenförsörjningen inom jordbruket i Senegal. Från den östra till den norra delen av landet löper en lång flod, Senegal River, längs med gränsen till Mauretanien och Mali.

– I dag finns det samhällen som använder flodens vatten till sina odlingar. Trots detta rinner massor av sötvatten ut i havet och går alltså till spillo, säger Mouhamadou Samsidy Goudiaby.

– Frågan är om man kan bygga en artificiell kanal och samtidigt styra mängden vatten som rinner ut i fälten. Hur kan flodens vatten användas mer effektivt? Vi försöker hitta lösningar på det problemet.

Det är här matematiken kommer in i bilden. Han förklarar: Om du har ett problem måste du först skapa en matematisk modell och testa att lösa problemet. Om det visar sig att det går att lösa får du gå tillbaka till det verkliga problemet och applicera den matematiska lösningen på verkligheten.

Skeptisk till ämnet

När han först började fördjupa sig i matematik som masterstudent, var han till en början lite skeptisk till ämnet.

– Jag trodde att matematik var för teoretiskt, mer teoretiskt än vad vi behövde. Men sen insåg jag att alla verkliga problem kan översättas till matematiska problem. Om problemen kan lösas matematiskt finns goda chanser att lösa dem i verkligheten också.

Förutom Mouhamadou Samsidy Goudiaby arbetar två andra forskarstudenter i projektet. De studerar samma problem ur

andra synvinklar vid KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) i Stockholm. Även de får sin forskarutbildning finansierad genom International Science Programme (ISP).

– Vi träffas ofta, både när vi är i Senegal och i Sverige och våra svenska handledare har också kontakt. Vi kommer att bli klara med våra avhandlingar samtidigt med gemensam disputation i april.

ISP bildades vid Uppsala universitet för 50 år sedan och finansierar forskning inom matematik, fysik och kemi. Syftet är att bygga upp konkurrenskraftiga forskningsgrupper i utvecklingsländer.

– Många grupper satsar på tillämpad forskning, såsom forskning om miljökemi, genetisk forskning om grödor och utveckling

av solcellsteknik, berättar ISP:s föreståndare Peter Sundin.

Spridd över landet

ISP:s verksamhet finansieras till stora delar av Sida men stöds också av Uppsala universitet som huserar programmet. Handledare till de studenter som utbildas finns på flera universitet i landet och ett av dem, Stockholms universitet, bidrar från och med i år även ekonomiskt till ISP. Stödet är långsiktigt och ges under flera år, ibland decennier.

– Vi går inte bara in med anslag för tre år framåt, utan vårt mål är att bygga en stabil grund för forskningen. Då tar det längre tid, oftast ett decennium eller mer, säger Peter Sundin.

En av tankarna med ISP är att forskarna ska förlägga en del av sin utbildning till Sverige och sedan återvända till sitt hemland. Det planerar också Mouhamadou Samsidy Goudiaby. Efter disputationen i Senegal hoppas han kunna fortsätta med forskningen och se den realiseras. Med hjälp av forskningsresultaten vill han designa mjukvara kring hur man organiserar vattentillgången på ett mer effektivt sätt.

– Idag importerar vi mycket mat i Senegal, till exempel ris och spannmål. Eftersom vi har den här naturliga floden med sötvatten skulle vi kunna utnyttja den bättre och bli självförsörjande på mat.

– Nu gäller det att övertyga omvärlden om att det är möjligt, så att de blir riktigt motiverade att hjälpa oss att vidareutveckla forskningen. Om vi har den här möjligheten vore det ju bortkastat att inte använda sig av den.

----

FAKTA:

International Science Programme

• Under åren 2003–2010 har programmet, med en årlig satsning på i genomsnitt 2 miljoner euro, varje år producerat i genomsnitt 24 doktorsavhandlingar, 100 mastersexamina, 128 publiceringar i internationella tidskrifter och 42 arrangerade vetenskapliga möten. Till detta har också medel använts för teknisk utrustning i de olika länderna.
• Stödet ges under många år och en långsam utfasning sker först när verksamheten står på egna ben. Modellen har framhållits som förebild när det gäller kompetensuppbyggnad i utvecklingsländer.
• De största finansiärerna har varit Sarec och Sida. Uppsala universitet bidrar finansiellt till verksamheten, liksom på senare tid även Stockholms universitet.
• Stödet riktas till forskargrupper i av regeringen prioriterade utvecklingsländer runt om i världen, samt till regionala forskarnätverk.
• Programmet leds från Uppsala universitet men involverar även andra institutioner i Sverige, Norden och EU utifrån programländernas behov.