Studenter tar plats i undervisningen
Lärare vid tre historiska institutioner får just nu stark uppbackning – från sina egna studenter. I ett pilotprojekt engagerar sig studenter aktivt som mentorer för varandras och det egna lärandet. – Studenter är en outnyttjad källa för utbildningskvalitet, säger initiativtagaren och historiestudenten Johan Gärdebo.
I ett grupprum på Engelska parken sitter sju historiestudenter i en cirkel runt ett bord fyllt av böcker och anteckningsblock. 1700-tal i Europa och Sverige står på dagordningen. Men det är inte vilken studentgrupp som helst som vikt en eftermiddag till att plugga. Det handlar om en av 10-talet mentorsgrupper vid institutionerna för historia, idé- och lärdomshistoria samt ekonomisk historia där studenter som redan läst en kurs agerar mentorer till nya studenter på samma kurs.
– Vi ses två timmar i veckan och diskuterar förbestämda ämnen utifrån olika perspektiv. Alla frågor är tillåtna, vilket leder till bra diskussioner och många aha-upplevelser, säger historiestudenten Ottilia Eriksson som är mentor till sex nya studenter på A-kursen i historia.
Mindre rädd att säga fel
Ungefär hälften av studenterna på kursen nappade på erbjudandet att vara med i en mentorsgrupp. De som valde att avstå har missat något viktigt, anser de samlade studenterna.
– Jag lär mig mer på det här sättet jämfört med om jag gått på föreläsningar och sedan suttit hemma och pluggat själv, säger Kristofer Persson.
En viktig poäng är enligt studenterna att hierarkin mellan läraren och studenten försvinner, vilket gör att mentorsträffarna kan upplevas som friare än lärarledda diskussionsseminarier.
– På ett lärarlett seminarium kanske många inte vågar dra till med något som man inte är 100 procent säker på. Rädslan för att ha fel minskar i den här gruppen, säger Maria Magnusson.
– Dessutom kommer Ottilia ihåg hur det känns att vara student på den kursen. I vissa fall kan hon lättare än en lärare förstå våra frågor, säger Johannes Ståhlnacke.
Mentorskapsprogrammet är ett studentinitierat pilotprojekt med grundtanken att studenters aktiva medverkan kan bidra till en förbättrad kvalitet i utbildningen. En av initiativtagarna är historiestudenten Johan Gärdebo, som själv är mentor.
– Mentorsträffarna är ett komplement till undervisningen som kan bidra till ökad kunskap och gemenskap mellan både studenterna och institutionen, i slutändan ökar vi genomströmningen på kurserna, säger han.
Varje mentor får utbildning i frågebaserat lärande. Det är mentorn som strukturerar samtalet, ställer kritiska frågor och ser till att alla är delaktiga. Studenterna själva bidrar med kunskap från ordinarie undervisning och reflekterar över sina egna och andras perspektiv.
Institutionerna viktiga
– Även mentorn får reflektera över sina kunskaper och kontentan är att alla studenter på mentorsmötet kan nå en fördjupad kunskap, säger Johan Gärdebo.
Under våren 2012 ska pilotprojektet utvärderas. Johan Gärdebo tror och hoppas på en fortsättning och en spridning av mentorsverksamheten till fler institutioner. Drivna studenter finns det gott om, så någon brist på mentorer är han inte rädd för.
– Det är studenterna som ska göra jobbet, som mentorer och deltagare på mötena. Men för att skapa kvalitet och hållbarhet i modellen förutsätter det att institutionerna, och universitetet, avsätter resurser för att programmet rullar på, kurs efter kurs, med nya mentorer och nya grupper.
Tillbaka till mentorsgruppen på Engelska parken. Historia A är en fullspäckad kurs som hanterar allt ifrån de första civilisationerna till Sovjetunionens fall. Hur kommer det sig att Ottilia Eriksson, som redan läst kursen, vill gå igenom den en gång till som mentor?
– Mentorskapet är otroligt nyttigt även för mig. Genom att förbereda frågor och aktivt delta i de nya studenternas diskussioner och synpunkter fortsätter jag att lära mig. Jag får ett bredare perspektiv och en bättre förståelse, säger hon.
Startades av studenter
Mentorskapsprogrammet på historiska institutionen, institutionen för idé- och lärdomshistoria och ekonomisk-historiska institutionen startade som ett studentinitiativ. Höstterminen 2010 utbildades mentorerna. Vårterminen 2011 hölls de första mentormötena. Arbetet samordnas mellan de initiativtagande studenterna och institutionerna och har stöd från avdelningen för universitetspedagogisk utveckling, PU, och den särskilda rektorssatsningen KrUUt som syftar till vidareutveckling av utbildningskvaliteten under åren 2010-2012.