120 miljoner kr till medicinsk forskning
Bildtext
Uppsala universitet är ett av de universitet som får störst utdelning när Vetenskapsrådet beviljar nya medel till medicinsk forskning. - En effekt av vår strategiska planering. Det är glädjande att vi börjar se resultatet av den, säger vicerektor Ulf Pettersson.
Totalt fördelar Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin 800 miljoner kronor i forskningsstöd för nästa år. Stödet ges i olika former, och det vanligaste är i form av projektbidrag eller anställningar. Forskare vid Uppsala universitet får 59 ansökningar beviljade, till en totalsumma på drygt 120 miljoner kronor. Det gör att Uppsala universitet hamnar på tredje plats i landet, efter Karolinska Institutet och Lunds universitet.
– Jag har gått och väntat på den här explosionen. Vi har kämpat med vikande siffror de senaste åren, till skillnad från exempelvis KI. Men med hjälp av nyrekryteringar och satsningar på starka forskningsprojekt ser vi ut att ha vänt utvecklingen. Det är i så fall en stor seger, säger Ulf Pettersson, vicerektor vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci.
Får stora projektbidrag
Exempel på några av de senaste årens nyrekryteringar som får stora projektbidrag är neuroforskaren Klas Kullander, antibiotikaforskaren Ann-Beth Jonsson och Björn Olsen, fågelinfluensaexpert och nybliven professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet. Olle Korsgren, professor i transplantationsimmunologi och Olle Kämpe, professor med autoimmuna sjukdomar som specialitet hör till forskare som universitetet satsat särskilt på. De får 3 705 000 kronor vardera på tre år.
Jämnare könsfördelning
Vetenskapsrådet ökar sin satsning på anställningar för unga forskare. I år inkom 290 ansökningar till bidragsformen anställning som forskarassistent. Av dessa beviljades 48, som utöver projektbidrag får ett startbidrag det första året för att bygga upp sin egen forskargrupp. Till Uppsala universitet delades sex sådana forskarassistenttjänster ut, till två män och fyra kvinnor. Och över huvudtaget har könsfördelningen på ansökningarna generellt varit jämn.
– Särskilt positivt är att i år har män och kvinnor varit lika framgångsrika när det gäller nya projektansökningar, säger Håkan Billig, huvudsekreterare vid ämnesrådet för medicin.
I den senaste forskningspolitiska propositionen ökade det statliga stödet till medicinsk forskning via Vetenskapsrådet. Det har möjliggjort en ökning av bidragens storlek.