En utmaning av yttersta vikt

Aktuella studier visar hur en stillasittandets pandemi just nu sprider sig över världen. Följderna är påtagliga med allt fler fall av övervikt, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Så är Det Sunda Livet på modet igen. På Facebook redovisas varje gymsession, kring fikaborden analyseras nya dieter och under rubriken Kroppen som varumärke förklarar Dagens Nyheter att träna eller inte träna är inte frågan längre – nu går livsstilsidealen mot extremsundhet och elitnivå. Men så finns ju den andra sidan av myntet också. Den vi inte lika gärna exponerar privat, men som syns desto tydligare i statistiken. Det faktum att vi rör oss mindre och väger mer än någon generation före oss.
– Aktuella studier visar hur en stillasittandets pandemi just nu sprider sig över världen. 69 procent av u-ländernas befolkning och 37 procent i i-länderna uppger att de knappt rör sig alls på fritiden. Följderna är påtagliga med allt fler fall av övervikt, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, säger forskaren Claes Held.

Fetma beskrivs i dag som en global epidemi. Utan intervention beräknas bortåt en miljard människor vara överviktiga år 2030. Till problemet hör även dess snabba spridning bland yngre. I Sverige börjar kurvan plana ut men situationen är alltjämt mycket allvarlig. Vart femte barn och ungdom räknas i dag som överviktigt och i Uppsala bedrivs sedan 2009 speciellt riktad vård och forskning kring gravt överviktiga ungdomar i åldrarna 3 till 18 år, varav flera redan börjat utveckla typ 2-diabetes.
– Ju längre ner i åldrarna problemet når desto allvarligare blir såväl komplikationerna som kraven på samhällets hälsoekonomiska resurser. Det behövs mer kunskap kring tidiga skeden av fetma och mekanismerna bakom viktrelaterade sjukdomar, och vi ser nu hur denna forskning får allt högre prioritet inom EU, menar professor Peter Bergsten.

Beta-JUDO är ett aktuellt exempel på EU-finansierade satsningar i kampen mot övervikt bland barn och ungdomar. I februari samlades trettio toppforskare från sju länder i Uppsala för att dra upp riktlinjer för projektet.
– Vi kommer att fokusera på de insulinproducerande beta-cellernas roll vid utveckling av övervikt och typ 2-diabetes. Kan vi hitta en metod att dämpa insulinpåslaget och därmed hungerkänslan, inte minst för unga i riskzonen, tar vi ett stort och viktigt steg på vägen, säger Peter Bergsten som koordinerar projektet.
Beta-JUDO samlar elva prekliniska och kliniska partners, ett upplägg som kräver god kommunikation för att harmoniera de skilda aktiviteter som ska genomföras över Europa.
– Gruppen består av forskare med stor erfarenhet och kunskap. Min ambition är att i mötet mellan grundforskning och klinik kunna generera nya angreppsvinklar för behandling av denna patientgrupp, säger Peter Bergsten.

Det är alltså ingen slump att överviktsrelaterade rön just nu fyller våra media. En studie som nyligen väckt stor internationell uppmärksamhet visar att även sömnbrist påverkar människans energiomsättning och matvanor.
– En sömnlös natt sänker kroppens energiförbrukning med fem procent, samtidigt som vi lagrar 20 procent mer energi än normalt. Dessutom ökar blodflödet i de delar av hjärnan som påverkar hur vi förhåller oss till mat på ett sätt vi tidigare bara sett hos kraftigt överviktiga. Det visar att sömnbrist förvirrar metabolismens klocka, säger forskaren Christian Benedict.
Vår tids krav på övertidsarbete och ständig uppkoppling innebär emellertid att allt fler får svårare att komma i säng. Statistiken visar att genomsnittseuropén sover en timme mindre per natt i dag än för tjugo år sedan.
– Vårt sömnbehov är individuellt, men vi måste alla fylla det. Ett enkelt sätt att räkna ut ditt behov att mäta hur länge du sover tre nätter utan väckarklocka. Den genomsnittliga tiden motsvarar hur mycket du borde sova per dygn, säger Christian Benedict.

Och hur var det då med stillasittandets inverkan på midja och hälsa? Jodå, några dagar in på nyåret rapporterade världspressen att ägande av bil och tv ökar risken för hjärtinfarkt med hela 27 procent i låg- och mellaninkomstländer. Hög tid att parkera för gott alltså?
– Nja, snarare att inte köra mer än nödvändigt. Studien bekräftar i första hand vårt behov av fysisk rörelse. Redan enkla aktiviteter som yoga eller promenader ger märkbart minskad risk för hjärtinfarkt, varpå effekten ökar med mängden fysisk aktivitet, säger Claes Held.
Resultaten, som bygger på data från 29 000 deltagare i 52 länder, är en fördjupning av 2004 års Interheart-studie. Denna redovisade hur nio riskfaktorer, alla påverkbara med vår livsstil – som rökning, stress, diabetes och just fysisk aktivitet – förklarar upp till 90 procent av alla hjärtinfarkter.
– Allt tv-tittande, bilåkande och skrivbordsarbete har gjort stillasittandet till en akut utmaning för vårt samhälle. Ska vi klara hälsa och vårdkostnader måste vi föra tillbaka de fysiska aktiviteterna i vårt vardagsliv. Cykla till jobbet eller kliv av bussen en hållplats i förväg, vad du vill som passar din livssituation så håller du hjärtat i trim, menar Claes Held.

Lägg därtill att en fysiskt aktiv tillvaro inverkar positivt även på flertalet av de övriga nio riskfaktorerna så är insatsen låg. Belöningen är ett längre, slankare och mer välmående liv.

Fakta: Vägen till välmående

• Färre blodfetter och mer frukt och grönt håller hjärtat i trim.
• 30 minuter fysisk aktivitet per dag är tillräcklig dos.
• God sömn förbättrar både immunförsvar och prestationsförmåga.

Läs mer

Läs mer om Claes Helds forskning
Läs mer om Christian Benedicts forskning
Läs mer om Beta-JUDO