Navelsträngen kan rädda liv
Navelsträngen har stor betydelse för nyfödda barns hälsa, även efter att de har lämnat livmodern. Om navelsträngen får sitta kvar en stund efter födelsen minskar risken för järnbrist radikalt, vilket kan rädda tusentals liv.
I stora delar av världen avnavlas barn direkt efter födseln och går därmed miste om ett viktigt blodtillskott. Om man låter navelsträngen sitta kvar i tre minuter, fortsätter blodet att strömma in i barnets blodomlopp.
– För ett 3,5 kilos barn blir det en deciliter extra blod. Det låter kanske inte så mycket, men om man skalar upp det till en vuxen på 70 kilo motsvarar det två liter blod, alltså en fyra påsars blodtransfusion, säger Ola Andersson, överläkare vid Hallands sjukhus och doktorand vid Uppsala universitet.
Han har jobbat som barnläkare i Halmstad i flera år. En dag berättade hans fru, som är barnmorska, att sjukhuset skulle börja med tidig avnavling, vilket fick Ola Andersson att reagera.
– Jag tyckte att det lät jättekonstigt och kände att det behövdes mer kunskap om detta, så jag tog kontakt med olika forskare inom området.
Stora effekter på sikt
En av dem var Lena Hellström-Westas och med henne som handledare skrev han in sig på forskarutbildningen vid institutionen för kvinnors och barns hälsa i Uppsala.
Tillsammans med docent Magnus Domelöf vid Umeå universitet, gjorde Ola Andersson en klinisk studie av 400 nyfödda barn, som avnavlades vid olika tidpunkter. Resultaten visade att barn som avnavlats tre minuter efter födseln i färre fall hade järnbrist vid fyra månaders ålder, än barn som avnavlats direkt.
Forskningsresultaten fick stor uppmärksamhet och spreds över världen. Ola Andersson intervjuades både i New York Times och the Economist. Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet, uppskattade att upptäckten skulle kunna rädda 35 000 liv i världen varje år. Av DN blev studien utvald till en 2011 års största vetenskapliga upptäckter.
Tidig avnavling är standard
I tredje världen är tidig avnavling standard på många håll, trots att det livsviktiga järnet behövs för att öka överlevnaden bland spädbarn.
I västvärlden är det också vanligast med tidig avnavling, till exempel i England, USA och Frankrike. Här får inte järnbristen lika tydlig effekt på barnen, men mer kunskap behövs om effekterna, menar Ola Andersson.
– Vi har hypotesen att järnbrist kan påverka barns utveckling, genom att det ändrar de kemiska förutsättningarna i hjärnan. Till exempel visade nyligen en studie på ett samband mellan järnbrist och adhd.
Barnen i Ola Anderssons studie fyller fyra år nu i maj, och han kommer att fortsätta följa dem i sin forskning, för att se om järntillskottet i början av livet också har effekter på längre sikt.
Annica Hulth