Mer individanpassad diabetesbehandling – målet med ny studie

Vid diabetes är sockerhalten i blodet förhöjd eftersom bukspottkörteln inte förmår att producera tillräckligt med insulin. Hittills har blodsockervärdet sammanvägt med den kliniska sjukdomsbilden legat till grund för diagnos. Vid misstanke om typ 1-diabetes eller avvikande sjukdomsbild utökas analysen, bland annat mäts antikroppar mot insulinproducerande celler.

– Med modern genteknik kan vi se ett samband mellan specifika gener och diabetestyp. Det påverkar valet av behandling och hur patienten reagerar på ett specifikt läkemedel. Detta är viktig information. Med optimal medicinering minskar risken för följdsjukdomar såsom hjärtinfarkt, stroke och njursjukdom, säger Per-Ola Carlsson, överläkare i endokrinologi och diabetologi på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet, huvudansvarig för studien ANDiU (Alla Nya Diabetiker i Uppsala län).

Förutom de två stora diabetestyperna, typ 1 och typ 2, finns det en handfull andra mer ovanliga undergrupper. Med största sannolikhet går det att dela upp de stora grupperna typ 1 och typ 2 diabetes ytterligare. Senare års grundforskning har även visat att vissa gener ger specifika effekter av läkemedel och därmed ökad risk för biverkningar. Nu vill forskarna se om laboratorieresultaten stämmer i verkligheten.

Patienter som medverkar i diabetesstudien får vid registreringen fylla i ett frågeformulär och ge blodprov. På laboratoriet analyseras förutom blodsockerhalt specifika antikroppar mot insulinproducerande celler och insulinproduktion. Dessutom analyseras blodet med en omfattande panel för genetiska markörer som är kopplade till diabetes, läkemedelseffekter och biverkningar.

Diabetesstudien finansieras av Exodiab, ett samarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet för att främja diabetesforskning i världsklass.

Länk till pressmeddelande från Akademiska sjukhuset.