Att angöra en brygga - om landningsplatsernas arkeologi
Bildtext
Vad är en maritim landningsplats och vad är dess källvärde för de arkeologiska tolkningarna om människors verksamhet vid vatten? Kristin Ilves, doktorand i arkeologi, har i sin avhandling omdefinierat begreppet landningsplats för att göra det mer användbart.
Kristin Ilves, doktorand i arkeologi vid Uppsala universitet och Södertörns högskola, har studerat maritima landningsplatser – platser mellan land och vatten dit människor har anlänt med olika typer av vattenburna farkoster och utfört olika aktiviteter i samband med detta. I sin avhandling diskuterar hon landningsplatsernas arkeologi och hur man kan tolka dem.
- Landningsplatser är undervärderade som arkeologisk källa för förståelsen av forna samhällen. Men begreppet har hittills varit arkeologiskt odefinierat och därför oanvändbart, säger hon.
Begreppet landningsplats är vitt till sin natur – en hamn är ett exempel på en landningsplats, men en landningsplats behöver inte alltid vara en hamn. I och med att begreppet hittills varit teoretiskt och arkeologiskt odefinierat så har därför tolkningarna av det maritima arkeologiska landskapet förenklats. Tidigare forskning har dragit likhetstecken mellan mänsklig närvaro i kustzonen och landningsplatser. Små tecken på att ett kustnära läge besökts av människor, har gjort att dessa platser lätt har karakteriserats som ”landningsplatser” eller ”hamnar” då det passar in i förförståelsen av det maritima landskapsutnyttjandet. Men att människor har bott vid kusten betyder inte att man använt kusten som landningsplats, argumenterar Kristin Ilves.
Genom att omtolka begreppet landningsplats vill hon konstruera ett begrepp som är mer användbart som teoretiskt verktyg för arkeologin. Därför har hon i sitt avhandlingsarbete dekonstruerat den konventionella förståelsen av maritima landningsplatser. Hon föreslår att man kan definiera dessa i social mening som mötesplatser - platser för social interaktion vilka kan identifieras och studeras arkeologiskt. Förståelsen av det mänskliga beteendets avsiktliga karaktär integreras med de återstående arkeologiska spåren. Därmed bidrar avhandlingen med en möjlighet att på arkeologisk väg utvärdera och närma sig landningsplatsernas sociala funktion.
Undersökningen är inte begränsad tidsmässigt, utan Kristin Ilves exempel kommer från såväl stenålder som moderna tider. Hon beskriver i sin avhandling ett antal case-studies och har genomfört egna utgrävningar där hon testat de teoretiska modeller som hon utarbetat.
Kristin Ilves är doktorand vid CBEES (Centre for Baltic and East European Studies) vid Södertörns högskola och knuten till Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet.
Kontakt: Mobil. 073 672 65 76 eller kristin.ilves@arkeologi.uu.se/kristin.ilves@sh.se
Läs mer om och ladda ner avhandlingen “Seaward Landward. Investigations on the archaeological source value of the landing site category in the Baltic Sea region”.
Avhandlingen försvaras den 25 maj.
Annika Borg