Forskning och företagande går hand i hand

Ulf Landegren och Mats Nilsson ser företagandet som en förlängning av forskningen – ett sätt att sprida nya tekniska lösningar.

På institutionen för immunologi, genetik och patologi, två trappor upp i Rudbecklaboratoriet, har man utsikt över Uppsala Science Park. Där har Ulf Landegrens och Mats Nilssons företag vuxit fram de senaste åtta åren. I en hög byggnad en bit bort huserar Olink, i huset intill hittar man de två dotterbolagen Halo Genomics och Q-linea.
Halo Genomics blev nyligen uppköpt av den amerikanska firman Agilent, men verksamheten blir kvar här, bara ett stenkast från laboratoriet på Rudbecklaboratoriet. Det var där affärsidén uppstod år 2008, bland några doktorander och postdocs i Mats Nilssons forskargrupp.
– Nu startar Agilent en forsknings- och utvecklingsavdelning här i Uppsala. De ville åt tekniken men också gänget bakom som är otroligt produktiva och innovativa, berättar Mats Nilsson med viss stolthet.

Kreativ miljö

Även delar av moderbolaget Olink, som grundades 2004, såldes nyligen till ett investmentbolag. Två lyckade affärer, som vittnar om en synnerligen kreativ miljö, där företagande och forskning tycks gå hand i hand.
– Det här är egentligen ganska typiskt för Uppsala, genom åren har vi sett många exempel på framgångsrikt samarbete mellan forskning och industrin, säger Ulf Landegren.
Själv började han samarbeta med näringslivet ganska tidigt i sin forskarkarriär. I hans forskning om molekylära metoder ligger det nära till hands att utveckla forskningsidéerna ett steg vidare.
– Jag har länge jobbat med teknisk utveckling och då är det ganska frustrerande om man inte också ser en kommersiell potential som kan göra att teknikerna blir brett tillgängliga.
Vid det här laget är Olinks metoder vitt spridda, både inom akademin och läkemedelsindustrin. Dotterbolagens produkter har också kommit ut på marknaden, och allt detta bygger på forskningsresultat.
Även Mats Nilsson ser företagandet som en förlängning av forskningen. För att sprida forskningsidéer räcker det inte med att klura ut en forskningsidé, få den att funka i laboratoriet och sedan publicera en artikel, menar han.
– Folk vill ha en produkt, gärna färdiga kit med en viss prestanda. En annan viktig komponent är att belysa nyttan och värdet med teknologin, genom att visa på tidigare tillämningar och exempel på hur man kan använda tekniken.

Vuxit långsamt

Redan i början av 2000-talet startade de sitt första företag inom genetisk analys, i samarbete med forskare vid Stanford. Fyra år senare såldes företaget för en miljard kronor.
Deras andel användes som grundplåt för Olink, där de stoppade in ett stort antal patent och teknologier. Idag har företaget 25 anställda och har vuxit långsamt.
– Vi har snålkört företaget för att kunna behålla kontrollen. Vi har tackat nej till riskkapital eftersom vi vill ha kvar företaget i Uppsala.
2008 bildades de två dotterbolagen. Halo Genomics säljer teknik för att preparera fram valda delar av arvsmassan, till exempel med koppling till en viss sjukdom. Q-linea har utvecklat ett instrument som används för att räkna DNA molekyler och proteiner, en efter en.
Företagen har hela tiden drivits nära universitetet, och har finansierats bland annat med investeringar från privatpersoner, EU-anslag och stöd från UUAB, universitetets holdingbolag.
– Det har fungerat harmoniskt. Vi har fått forskningsanslag i en fas där det inte går att få annan finansiering och sedan har vi flyttat ut utvecklingen i företagen. Vi har fått ihop det bra och är tacksamma för universitetets stöd, säger Ulf Landegren.

Båda världarna

Ingen av dem skulle vilja sadla om och bli företagare på heltid, även om det har lockat ibland.
– Jag är road av att vara i båda världarna, säger Mats Nilsson.
– Jag vill inte släppa mitt engagemang i bolagen, det ger nya idéer om vilka som är de viktigaste problemen att lösa och det är kul att se konkreta resultat. Samtidigt gillar jag att jobba med forskning som är mer långsiktig.
Ett visst mått av tålamod har varit viktigt under de här åren. Men också en kreativ stämning i laboratoriet – med många och långa diskussioner. Det är trots allt där som idéerna har uppstått.
– Vi forskar om molekylära verktyg som man kan använda till många olika saker och då och då har en begåvad student sett en tillämpning. Vi har hittat ett flöde, en bra modell. Våra medarbetare är duktiga på att se möjligheter, så förhoppningsvis är det inte sista gången vi får en affärsidé, säger Ulf Landegren.

Hur kommer det sig att just ni har lyckats så bra?

– Det är en kombination av några basala tekniska lösningar och våra talangfulla doktorander. I Uppsala finns också duktiga industrialister som Björn Ekström och Mårten Winge och det har varit avgörande för Olink. Vi ligger väl framme med den miljö som finns här. Uppsala är ett litet ställe på jorden, men med en innovationsmiljö som hör till de starkare i Europa.